Valborg började med solsken och pimpning av bil och slutade med födelsedagskalas och sjukstuga. Idag är jag hemma med båda barnen, vet inte vem som är sjukast, förmodligen jag. Magont, ögoninflammationer och förkylningar, allt på samma gång.
När sonen började att kräkas i Torsdags föll dottern i gråt, hon som hade sett så mycket fram emot tårta och presenter.
-Jag är också ledsen, säger Gibson.
-Nej det är du inte alls, snyftar Leia.
-Jo, det är bara det att det inte är hela min värld, svarar han utan att slita blicken från tv:n.
Tycker jag är en skön inställning. Att allt den där småskiten som bara händer oss i vardagen faktiskt inte är hela vår värld. Som att vara hemma och vabba idag till exempel, skit trist, men inte hela min värld, för om en dag eller två är vi friska igen.
Ibland har vi mycket att lära av de små! Idag är det regn utanför fönstret, men snart skiner solen igen. Så i stället för att irritera mig över den grå utsikten ska jag njuta över att höra regnet smattra mot rutan och förmånen över att få tillbringa dagen inomhus.