I veckan kom jag på mig själv med att skjuta upp mina drömmar till ”sen”.
Sen när jag har mer tid, sen när allt är lugnare, sen när jag fått mer energi, och visst det kan vara så att det kommer en lucka om några månader/år.
Eller så kommer den aldrig….
Jag har sedan barnsben drömt om höns, en minigris, en vacker trädgård. Men jag har väntat på det där huset på landet, och nu när jag har det där huset på landet så väntar jag på tid och energi. Och tid, ja det har jag ju egentligen och energi, ja den brukar ju inte (för mig) komma av att jag väntar, utan kanske mer av att jag uppfyller mina drömmar.
Jag har i ett och ett halvt år sagt att när hunden blir lugn, då ska jag göra allt det där jag inte orkar nu, dvs förverkliga mina drömmar.
Men vem vet egentligen om han någonsin blir lugn och om det inte händer, ska jag då skylla förlusten av mina drömmar på honom? Nej.
Insikten gav mig en käftsmäll och jag beställde hönsägg bums så om tre veckor väntas kycklingar i huset. Jag planerar också in ett besök till en minigrisuppfödare för att undersöka drömmen närmare och lägga en plan för att förverkliga den om det fortfarande känns som en dröm efter det där besöket.
Nej jag har varken massor av tid eller energi just nu, men jag har fortfarande väldigt stora drömmar ❤︎