Människor föds med olika sårbarheter där den ena inte är bättre än den andra (även om vissa i dagens samhälle tror det). När vi människor utsätts för stress och påfrestningar så reagerar vi olika, vissa får psykiska symtom, andra fysiska.
Jag kan ta mig själv om min man som exempel. Min man drabbas lätt av förkylningar. Har har får luftrörskatarr och lunginflammationer. När han är sjuk är han en riktigt vekling. Ligger knappt kontaktbar på soffan i dagar. Själv är jag en superhjälte när det kommer till sjukdomar. Bakterier och virus får kämpa hårt för att få tag i mig. Jag är sällan sjuk, och när jag väl är det så far jag fortfarande runt som en virvelvind hemma, dock i ett litet lugnare tempo. Jag går till jobbet, tar hand om hundar och barn utan några större problem.
Vid stress och påfrestningar så drabbas min man lättare av ”fysiska” förkylningar, medan mina är psykiska. Mina problem hamnar sällan i luftrören, skapar snor eller hosta. Nej, jag drabbas istället av ångest, trötthet och yrsel. Jag spänner mina käkar, får ont i nacke och axlar. Mitt mående får mig att motvilligt sakta ner. Hans svaghet syns, är ofta mätbar och går och bevisa, medan min är dold. Stress, motgångar gör honom sårbar, mottaglig för bakterier och virus. Känslig för utomstående hot. Medans mitt hot sitter på insidan av mig själv.
Jag vet att det är svårare att sjukskriva sig, eller ens tillåta sig att må dåligt när man faktiskt inte har några konkreta bevis. Jag vet också att det är lätt att känna sig sårbar, ensam och annorlunda. Men om du är en person som lättare drabbas av ”psykiska förkylningar” så vill jag bara påminna dig om att du inte på något vis är en svagare människa, utan att det faktiskt är så, att vi alla människor reagerar på olika sätt. Du kanske likt mig fått din skyddande hinna på utsidan av kroppen, men andra, likt min man har den på insidan [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]