Det är hit jag går.
När jag behöver hämta andan.
Har lyser solen,
och dimman ligger ofta tät.
Jag sätter mig på bryggan.
Andas.
Och låter hjärnan löpa fritt.
Har jag tagit rätt beslut?
Vad är nästa steg?
Här kommer alla frågorna på rad.
Och inte sällan…
också svaren.
Och dagar när mina ben inte orkar bära mig genom skogen
så blundar jag bara
och lika snabbt är jag där.
Med trä under mina händer
och vatten längst mina fötter.
Här låter jag min hjärna löpa fritt…
utan krav eller koppel.
Det är hit jag går ❤︎