…eller kanske snarare bristen på den. Vi har haft turen att alltid fått ungarna i säng vid sju. Det betydde för mig tre timmars tystnad! Tre hela timmar där man kunde ägna sig åt vad man själv ville. Jag valde alltid att skriva, min man att kolla på tv:n.
Jag visste att den här tiden av lyx skulle försvinna, ändå kände jag mig inte beredd när den kom. Så där utan förvarning.
Jag uppskattar mer än något annat att barnen mognar och blir äldre, det blir lättare på många sätt, och på andra inte alls. Att kunna lämna dem själva hemma, ta en promenad med hunden eller låta dem gå hem själva från skolan. Det var sådant man tidigare bara drömde om, men nu är det verklighet.
Jag har tidigare haft som avsikt att inte jobba när barnen varit vakna utan valt att göra det på min egentid. Men nu när egentiden krymper så minskar också timmarna av jobb. Mitt företag är något jag längtar efter på kvällarna, det första jag tänker på när jag vaknar och ofta det sista som lämnar mina tankar innan jag somnar. 
När mina intressen rycks ifrån mig känns det som en del av mig dör, går sönder. Jag har därför fått bryta min regel om att inte jobba när barnen är vakna eftersom de numera lägger sig samtidigt som oss vuxna. Och visst det går att både skriva och läsa med ett barn bredvid sig i soffan. Men inte utan att bli avbruten eller utan skuldkänslor att man istället borde ägna tiden åt dem.
Det finns ingen kärlek i världen som kan ta bort det där behovet av självsamhet. Det är som att jag behöver hämta andan, vila mina tankar, bli lämnad i fred. Det spelar ingen roll hur stor kärleken är, behovet av tystnad är nästan alltid större.
Vissa saker behöver man aldrig en paus ifrån..
Jag försöker lära mig att acceptera livets förändringar, att njuta av dess olika skeenden. När tiden att ta hand om dig själv försvinner måste du hitta den någon annanstans. Jag letar med ljus och lykta efter andningshål, och när jag finner dem, ja då andas jag helt enkelt extra djupt [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar
Klokt att ta sig tid för det som är viktigt för just dig. Jag blir ofta en bättre medmänniska när jag har fått den tid jag behöver för mig själv.
Ja men precis, det är därför man behöver komma ihåg att den är viktig. Ingenting blir liksom bra annars <3