Helgen flöt på bra men när det äntligen var dags för utcheckning från hotellet står vi plötsligt där med endast en hotellnyckel och givetvis faller skuldlotten på mig :Pondering:
-Jag sätter mig här tills du har löst det, säger mannen min. Sök igenom din väska!
Jag går självklart direkt i försvar :Bully: Varför är det alltid jag som blir anklagad?! Så fort någonting är borta så behöver det faktiskt inte vara jag! Andra människor kan väl också förlägga saker? :Thinking: Mannen min suckar.
Jag letar igenom HELA min väska, men hittar ingen nyckel. Vilket givetvis betyder att skulden inte ligger hos mig! :Tounge-Out:
Jag gör det enda rätta och lägger skulden på barnen. För jag vet ju (läs tror) att jag lade min nyckel på skrivbordet direkt vid incheckning och rörde den aldrig mer eftersom jag visste var rädd för att slarva bort den.
Som tur var betydde en bortslarvad nyckel ingenting för hotellets del, men för mig var det krig :The-Incredible-Hulk: Oskyldigt anklagad!!! Jag försökte förklara för min man att det lika gärna kunde varit han som slarvat bort den, för denna gången visste jag att jag faktiskt varken sett eller rört den där nyckel på hela helgen!
Vi hinner knappt komma innanför dörrarna här hemma för en en hotellnyckel nästan snubblar ur min väska :Amazed:
(ja, samma väska som jag letade igenom). Men bara för att den låg i MIN väska anser inte jag att det behöver betyda att det är jag som är skyldig… Nej det kan ju faktiskt vara så att någon annan hittade den, säg i sin egen ficka, eller plånbok, och planterade den i min väska :Whistling:
Det finns ju liksom inget bevis på att det är jag som har lagt den där. Vid en närmare utredning kanske det skulle kunna visa sig att en annan familjemedlem helt enkelt smugit dit den :Ssshh:
Jag hade i alla fall rätt i EN sak! Jag hade inte sett den, rört den eller tappat bort den. Den har hela tiden legat i tryggt förvar….i min väska. :Who-s-the-man: