För mig är det alltid något magiskt med att komma ut på landet. Allt blir liksom vackert! Saker man inte hade stått ut med hemma kan man inte se sig mätt på. Jag kan bli förtrollad av en rutten träbit, eller en sten.
Ett staket med mossa.
Eller så förvandlas söndriga fönsterrutor och flagnande färg till det vackraste jag sett. Men om det skulle vara i mitt hem skulle jag otåligt målat över det på direkten.
Trasig betong och hemliga dörrar. En riktig sagovärld.