När det vänder… 6 kommentarer

….både inuti och utanpå. Ja, jag känner mig bättre. Jag vågar nog nästan påstå att utsättningssymtomen är borta, jag börjar att känna mig som en människa igen. Och inte nog med att jag är tillbaka, solen verkar också vara det!

Det där med vädret påverkar mig helt klart mer än vad jag trott. Så fort ljuset kommer fram är det som att man får en extra energi kick. Eller ja, de flesta skulle nog påstå att jag har mer energi än er vanliga dödliga men jag menar en annan sorts energi. Jag har svårt att orka med att vara social och när tanken slår en att man gärna hade tagit hem lite folk för att grilla, ja då har något hänt, i alla fall hos mig.

Titta, gröna blad!

Jag vill vanligtvis bara krypa upp i ett hörn ensam (ok, det vill jag fortfarande) men tanken på att andra människor känns inte riktigt lika tung nu som den gjort tidigare. Och min känsla är att det har med ljuset att göra, att man liksom krupit ur sitt ide. Även om jag fortfarande inte känner kraft för att ta tag i trädgården så gläder det mig att den börjar bli grön.

Är det någon som älskar den här årstiden så är det den här killen. Att få springa i trädgården utan att det är för varmt. Jag älskar våren! Det är den bästa tiden enligt mig. Jag älskar att ha sommaren framför mig, för när jag är mitt i den blir jag ofta stressad. Då försvinner den ju i ett nafs.

Vinden har vänt och jag vill verkligen stanna upp i nuet. Leva fullt ut till vårens slut. Solen är här och jag är vaken! Fram med ljus och färger. Dansa utan musik. Jag vill fira, skrika vårskrik och informerar världen om att årets bästa tid är här.

Och den är nu!

[wp-svg-icons icon=”sun” wrap=”i”] [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”] [wp-svg-icons icon=”brightness-medium” wrap=”i”]

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar