Även kargt levande växter kan blomma
Att vinna tillit måste vara det finaste som finns. Det måste räknas som den högsta vinsten. Det känns som jackpot varje gång. Jag ler med hela mitt hjärta och blir påmind om att det är därför jag är här, för att du ska få uppleva den där tilliten om så bara för en gång.
Jag vill bara omfamna din rädsla och be dig lita på mig, men vet att plötsligt en dag är den där, tilliten. Den finns mellan oss, så tunn, vacker och skör att den vid fel rörelse kan spricka. Jag beundrar den varje gång, som en magisk bubbla mellan oss i glimrande färger, och tänker att den här, den har jag skapat, men mina bara händer, format den och färgat den. Jag.
Jag ställer mig på pallen och kommer hem med första priset. Jag vet att den lätt faller ut min hand men när jag väl har den så njuter jag varje gång. Känner äkta glädje och vill fånga stunden, bura in den.
Det är som att gå på is, jag får vara varsam, gå med försiktiga steg fast att jag vill springa. Låta vissa ord mjukt lämna min tunga och andra stanna kvar. Svälja dem så hårt att jag får ont i magen. Jag måste vara lyhörd, spegla varje rörelse i ditt ansikte, dina rastlösa händer och din tunga kropp. Att få tystnaden att tala är magiskt, önskar att jag på något sätt hade kunnat bära med mig den där känslan även efter vårt möte. Det är en konst och den konsten kan jag. Jag får ständigt påminna mig om det, ge mig själv ett diplom, sätta upp ett på väggen efter varje lyckat möte.
Jag behöver säga till mig själv att jag är duktig, att jag är bra, och jag skulle vilja säga till dig, att du just gjorde min dag [wp-svg-icons icon=”heart-2″ wrap=”i”]
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar