Vem säger att du är ogräs, vem säger att du är ful. Vem säger att du inte passar in, bara för att du är gul?
Vem säger att du bör utrotas. Vem säger att du måste bort. Vem har rätten att bestämma, bara för att du är av en annan sort?
För tänk om du är en gåva som så många trampar på. Tar dig för givet bara för att du inte går att klå.
För tänk om du inte skulle finnas, pryda vägrenen så grant. Vi är nog många som skulle sakna ditt solljus intill trottoarens kant.
För många betyder du kanske inget, du spelar ingen roll. Men alla känner vi till dig, kan se dig på långt håll.
För visst lyser du upp världen, kanske den starkaste solstråle vi haft. Kanske ska vi beundra din styrka, uppskatta din kraft.
Vem mer än du kan växa på ängar likväl som asfalt. Som trots att man försöker förgöra dig ändå finns överallt?
Om jag skulle gifta mig igen skulle jag låta dig pryda min blombukett. För du står för frihet och styrka, en överlevare som alltid tar ut sin rätt.
Kanske borda man dig beundra, behandla dig med respekt. För kanske är du beviset på att man kan vara oälskad, men ändå precis perfekt.
Du är speciell, ialla fall för mig. Det spelar ingen roll vad någon annan tycker. För jag ser dig <3