Veckan som gått


Jag vet inte vad som händer. Men känns det inte som att veckorna går otroligt fort? Känns som att dagarna flyger förbi och jag hinner inte ens göra hälften av det jag önskar. Denna veckan har jag och dottern i alla fall sprungit in våren.

Dottern klarade för första gången 5 km utan att stanna och efter vårrusets 5 km utbrister hon “jag är så stolt över mig själv”. Det landar alltid som bomull runt ett mammahjärta. Jag är stolt över henne också <3 Jag vet att jag ofta (dom få gångerna jag får med mig henne på ett joggingpass) är en jobbig jävel som presser henne mer än vad hon önskar. Men känslan efteråt är alltid så underbar och det är den jag vill att hon ska få uppleva.

Får se om hon frivilligt hänger med på ett löparpass nu när hon upplevt känslan att vara stolt över sig själv eller om det blir om ett år igen vid nästa vårrus.

Vi har också firat en 13-årsdag. Känns märkligt och overkligt att han en tonåringen i huset. Helt plötsligt känns det som att jag själv också blev äldre. Tycker inte att det var länge sedan jag var där.

Hon var så nöjd och glad över sin födelsedag så även om jag tycker att helgen varit för händelserik känner även jag mig nöjd. Vad gör man inte får ett glatt barn?

På lördagen besökte vi comic-con i göteborg. Det var mest sonen och mannens dag får man väl lov att säga. Jag och dottern gick mest och tittade på människor. Var verkligen en helt ny värld för mig. När vi kom hem var jag överfull av intryck och tog en powernap i soffan innan jag kunde gå ut och hjälpa mannen med att skrapa växthuset.

Det har verkligen varit en fullspäckad vecka och nästa misstänker jag bli likadan, bara fylld med annat innehåll. Önskar er i vilket fall en fin sådan!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.