Tillbaka till verkligheten igen. Vilken förbaskat fin ledighet jag haft. Har knappt gjort någonting. Det slår mig att det faktiskt bara är på vinterlovet jag kan vila. Tänker att det beror på att sommaren ställer mer krav. Där finns det så mycket att leva upp till, så mycket som ska göras. Medans man på jullovet kan ligga kvar på sofflocket, äta choklad och göra ingenting. Mer jullov för mig!
Och påtal om krav, nyår är väl en dag där man verkligen ställer krav? Ser vi inte dagen mest som fest och flärd, känns som att det knappt kan vara motsatsen. Fick en påminnelse om det när dottern på nyårsafton visade mig sitt glitterhårband och lösnaglar som hon hade tagit med sig till vår nyårsafton med morfar i skogen. Men gumman, inte behöver vi glittra här, säger jag. Men alla lägger ju upp så fina bilder på instagram, får jag till svar. Det gör ont i hjärtat och se hur hjärntvättade, ledsna och påverkade vi blir av sociala medier. Jag tror det gäller oss alla och inte bara ungdomar och barn. Kanske behöver vi påminna oss om det? Bara för att en bild är fin så behöver verkligheten inte alltid vara det. Att det vi ser bara är en del av en verklighet…
Hos oss glittrade det inte alls (det sprakade mer). Vi grillade korv framför brasa, gick skogspromenad och satt tätt omslingrade i en soffa, och jag hade inte velat ha det på ett annat sätt.
Även om det inte finns mycket att göra hos morfar (inga tv:spel eller kompisar) älskar barnen att åka dit. Kanske är det just på grund av möjligheten att göra ingenting? En semester från vardagen där vi vuxna plötsligt blir mer närvarande. Struntar i tvätt och disk. Man ser och hör varandra så mycket bättre utan allt brus. 
Bara det där med att besöka utedasset är ett äventyr. Lite spännande att gå i mörkret. Spana efter vilda djur och små söta tomtar. Ett bra start på ny vecka och på nytt år!
Jag är redo för vardagen igen! Förändring står på mitt schema för detta året, jösses vad spännande allt ska bli. Efter all vila börjar tankar och energi komma tillbaka. Det här var precis vad jag behövde! Men trots att det nya året just har börjat kan jag inte släppa 2018 ännu. För mig börjar inte ett nytt år förrän bokslutet är gjort. Så jag lever kvar i 2018 ett litet tag till.
Men istället för att svära över alla hinder och nya svåra utmaningar jag stöter på i ojämna siffror och bokföringsprogram säger jag till mig själv: vad spännande, hur ska du lösa det här. Tänk vad mycket du kommer att lära dig!
