Har precis kommit hem från en långpromenad med hunden och ligger nu i soffan tillsammans med katten. Valde att gå promenad utan ljud i öronen idag och tur var väl det för jisses vilken fart det är där inne i huvudet. Där är det inte tyst en sekund.
Har känt mig lite tyngd av mina egna krav de senaste dagarna. Har så mycket jag vill göra och så mycket på gång. Och plötsligt hör jag min egen röst säga (rösten i huvudet alltså) jag går inte och pratar högt med mig själv på mina promenader (än).
–jessica, en sak i taget, det viktigaste först. Bokslut, bokföringen och deklaration. Du kommer inte kunna koncentrera dig på annat även om du försöker.
Jag blev förvånad över min egen tanke, jösses vad klok jag är! Med ens andas jag lättare. Så får det bestämt bli. Bokslut & deklaration är prio månaden ut.
Kattselfie -han blir ungefär lika bra som jag på bild.
Tänk vad kloka tankar man kan tänka bara man lyssnar på sig själv (och dumma också för den delen) kom bland annat på tre olika företagsidéer, tänkte på bekymmersamma tankar och framtiden och ännu mer bekymmersamma tankar om det förflutna.
Så jag ska inte höja mig själv till skyarna helt. Jessica, skärp dig, var trots allt kanske meningen jag upprepade mest.