Nestor förlag & föreläsning




  • Vi måste bryta tystnaden, NU! I måndags tog en person sitt liv. Hen avslutade sina sista levande minuter på en plats jag går förbi varje dag. Jag var där, minuter, eller kanske var det sekunder efter att olyckan skett. Efteråt…

  • Till min fina arbetskamrat: Din sista dag och jag vill inte möta dina ögon, rädd för att brista ut i gråt. Jag vill inte ge dig en kram, jag vill inte ta farväl. Jag vill springa ut bakvägen utan att…

  • [wp-svg-icons icon=”quill” wrap=”i”] Augusti månads skrivövning handlar om din perfekta dag. Hur skulle den se ut? Sätt dig ner när du har en stund för dig själv. Blunda och börja fantisera, när du känner dig redo börja skriv. Skriv i 10…

  • Ibland får jag påminna mig själv om att jag redan gjort min arbetsdag när jag kommer hem. Att åtta timmar räcker och att det är ok att bara vila och sitta still.Jag måste inte jobba, jag måste inte göra något,…

  • Återigen tack för ert stöd. Ni är så fina. Känns ganska fantastiskt ha så många personer runt sig (vissa av er som jag aldrig ens har träffat) men som ändå erbjuder ett lyssnande öra, och vill ställa upp. Det värmer…

  • Från att ha dansat på molnen i flera månader fick jag en käftsmäll i veckan. Det var som om allt föll över mig igen och den där gråten kom tillbaka. Rädslan av att möta någons ögon för att man vet…

  • Jag möter ibland människor som tröttnat på diagnoser, som menar att det är ”diagnoshysteri”och som när ämnet kommer upp med ens slår dövörat till. Människan har i alla tider försökt att dela in saker runt oss i olika fack och…

  • Kanske borde jag ha sett någonting. Kanske borde jag ha anat att något var fel. Jag om någon borde ha vetat! Kanske blir jag arg på mig själv fast att jag vet att det inte finns någon anledning, och kanske…

  • Ibland känns mitt huvud som ett trassligt garnnystan och det känns som ett dagligt arbete att försöka reda ut sig själv. Ibland tappar man tråden och då känns det som om man förlorat sig själv helt, man tittar på röran…

  • Tack för fina mail och peppande kommentarer. Såklart att det känns att gå utanför sin ”comfortzone”, men ert stöd gör att det ändå känns 100 gånger lättare. Jag är inte den som vill leva utan att chansa, som egentligen är…

Vill du fortsätta följa mig?

Besök skrivterapicentrum eller jessicahjert.se