Författare: jessica hjert
-
Att tala inför grupp
Dottern kommer hem med skräck i blicken. -Mamma jag har en läxa att jag ska berätta en nyhet från tidningen högt i klassen…..och jag ska kunna den utantill! Jag tittar in i hennes förtvivlade ögon. -Vi ska nog hitta en nyhet som är enkel och bra, och jag tror inte att det är någon fara…
-
Ögoninflammation & föreläsning
Idag vaknade jag upp med ögoninflammation (eller vad det nu kan vara), det ena ögat har svullnat upp och är dubbelt så stort som det andra. Typsikt en dag som denna då jag ska iväg och föreläsa hela dagen. Känns väldigt obehagligt när det värker i hela ögat, så det får bli en sväng till…
-
Energi ut- Energi in
De flesta är någonstans medvetna om det där med kalorier in och ut, energiförbrukning. Säg att jag stoppat i mig en bulle på 300 kcal, då behöver jag promenera en timme för att förbruka den och hamna på noll igen (eller tvärtom). På samma sätt som vi tänker om kalorier borde vi tänka på övrig…
-
#eleven är inte problemet
Jag skulle ha svårt för att jobba i ett öppet kontorslandskap. Varje ljud, samtal, hostning, harkling skulle störa mig, få mig ofokuserad och göra att jag var tvungen att börja om. Vissa ljud/händelser hade kanske lockat mig, intresserat mig mer än min egen arbetsuppgift och därför slitit mig bort från min datorskärm. Kanske hade jag…
-
Att hamna på fel sida av lagen…
-Jag vill känna mig levande, sa en av personerna jag intervjuade. När jag inte får kickar känner jag ingenting, varken upp eller ner. Allt är bara grått. Kicken är det enda som får mig att leva, att känna något. Därför fortsätter jag. Det är inte konstigt egentligen. Vårt belöningssystem ger oss en känsla av vällust…
-
Att vältra sig i smärta
Ibland fastnar jag i negativa saker som har hänt, tex en tråkig tidningsnyhet jag inte kunnat undvika (som tex Lisa Holms död). Vanligtvis undviker jag ju allt sådant för jag vet att det blir som ett klistermärke på min kropp. Men när sorgen är där och ångestnivån ändå stiger kan jag lika gärna mata mig…
-
Maten, skulden och vårt skeva ideal…
För 12 år sedan vägde jag 15 kg mindre än vad jag gör i dag. Jag tränade dagligen, i timmar. Jag åt minimalt och unnade mig aldrig något utan ångest som efterrätt. Jag fick ofta höra hur fin jag var och hur duktig jag var som lyckats gå ner i vikt. Folk avundades min motståndskraft…
-
Årets insikt!
”De som behöver lära sig stresshantering är de som inte har tid”. Jag är har varit en av de där personerna som inte haft tid att varva ner, som stört mig så på allt som går/är långsammare än jag själv (vilket är mycket). Ta rulltrappor till exempel, varför står folk still i dem? Varför kan…
-
Sjuk hund och garderobsrensning
Helgen går fort som vanligt. Hemma hos oss pågår just nu en stor rensning. Vi tar ett rum i taget (eller nej inte exakt, jag springer in i alla möjliga rum) och försöker rensa ur det som ska slängas. Både jag och min man är duktiga på att samla på oss saker. Antingen saker som…
-
Tydlighet och transparens
Jag har förmånen att jobba med många som har ADHD, och något jag upplever att vi har gemensamt är behovet av tydlighet och transparens. Jag vet att jag pratat om tydlighet förut men det kan nog inte påminnas för mycket, särskilt vad gäller skola och arbetsplatser. När jag påbörjade mitt jobb uttryckte jag mycket missnöje…