April i bilder
Jag började månaden med att läsa en bok inom företagande. Det kändes hjälpsam, som en vän att luta sig mot. Jag fick lite hopp och pepp, motivation till att bara köra på. Exakt i samma veva som jag öppnade boken kontaktade jag en annan företagare med frågan; hej vill du bli min arbetskamrat och höras regelbundet i veckorna. Hon svara ja utan och tveka och ibland kan jag verkligen tacka min ADHD för min impulsivitet som får mig att bara göra saker utan att tänka.
Fem minuter från vårt hus fann Dex en ny vän och jag hann hoppas på att jag också skulle få en på köpet. Tiden får utvisa.
Han verkar vara lite som mig, letar efter någon att få prata med. Här fastnade han framför sin egen spegelbild och vägrade att gå där ifrån. Det händer mig sällan dock. I princip aldrig (och tur är väl det).
I april har jag haft öppning för denna utbildning också så där har jag lagt en stor del av min fokus. Nu är portarna stängda så nu ska jag vila lite från allt som heter reklam och försäljning.
Jag påbörjade en ny grupp med skrivterapi som kommer fortlöpa i några veckor framöver. Det är en sådan glädje att få dela med sig av skrivande!
I april testade vi också på en ny träningsgren. Jag gillart och det tror jag att han gjorde med. Nu står dragsele på inköpslistan och jag har köpt nya löparskor, så jag hoppas på att ryggen håller och vi kan köra några pass i veckan.
För att få igång både mitt eget och andras skrivande bjöd jag in till en kortare workshop i april. Förhoppningsvis kommer dessa fortlöpa under hela året. Det var mysigt att få dela med sig av övningar och jag håller tummarna att det kan bli en rutin för både mig och mina deltagare.
Och vi tränar, vi tränar så mycket att jag blir matt. Det är koppelträning, stanna, stopp, höger, vänster, det är att träna med väska, träna med drag. Ja träning helt enkelt. Inte så mycket för att jag vill det utan för att han behöver det. Smartare hund tror jag inte att jag har ägt. Jag inser att min egen hjärna är lite trött och trög i jämförelse med hans och jag tror att det är det som ställer till det för oss. Vi har helt olika viljor. Han ville leka och jag vill gå en promenad rakt fram, och min lösningsförmåga blir till noll när någon utsätter mig för press. Så han vinner, varje gång. Det är också något jag ska öva på. Att försöka förutse och förebygga problem. Det får bli nästa månads träning. Wish me luck!