I fredags bar det i väg. Första skoldagen. 04.30 ringde klockan. Eller ja, den hann ju aldrig ringa. Jag var som ett barn innan julaftonsmorgon. Full av förväntan, tror inte att jag sov en blund. Det gör jag på tåget intalade jag mig själv. Men vem tror jag att jag är? Har aldrig någonsin kunnat somna på buss eller tåg, så inte heller nu.
Jag kommer hinna få gjort massor på tåget tänkte jag i nästa andetag. Men hur mycket hinner man och orkar egentligen utan sin sömn? Lite läsning av skollitteraturen fick jag i alla fall gjort. Det gick för stunden men jag gissar på att det inte fastnade.
Efter några timmar var jag framme i Malmö. Och där väntade våren. Det blev ett kärt återseende! Jag hittade kurslokalen snabbare än vad jag trodde så jag hann med en liten morgonpromenad i ett sömnigt Malmö.
Det är en sådan otroligt vacker stad. Blir jag någonsin tvungen att bo i en storstad så får det bli Malmö, helt klart. Vi försökte göra oss bekanta lite grann på morgonkvisten. Jag kommer ändå åka dit regelbundet i två år så det kan ju vara bra att hitta lite längre än bara till hotellet.
Jag kör alltid den att jag tittar på klockan, går rakt fram och vänder efter halva tiden (det har hänt att jag går fel ändå) och är väldigt beroende av google maps.
Men den här gången hittade jag tillbaka i god tid. Jag tror vi var ca 17 stycken i klassen. En härlig blandning av individer. Allt från läkare, arbetsförmedlare, någon studerande och så lilla jag.
Dagen gick åt till att lära känna varandra, få reda på hur upplägget kring kursen skulle se ut och börja prata om grunderna i KBT. Jag kan känna ett litet motstånd i mig själv mot KBT, jag hoppas att det släpper. Inte mot själva KBT utan mer att jag vet att jag har så otroligt svårt att följa en mall, tycker det är så otroligt mycket lättare att följa en människa. Men att utföra KBT på egen hand verkar otroligt mycket lättare än de manualer jag har på jobbet som är helt låsta. Och det är ju en lättnad. 
Efter skoldagens slut var man mör i både huvud och kropp. Men modig som jag är vågade jag mig ut på en promenad till. Kom på vägen tillbaka till hotellet på att det var fredag och frågade mig själv om jag skulle köpa något gott. Blev helt förvirrad av malmös stora utbud vilket slutade med att jag köpte choklad på pressbyrån och åt upp alldeles för fort. Blev inte alls som jag tänkt mig.
När jag skriver det här är det Lördag. Jag sitter i hotellsängen och väntar på en ny skoldag. Egentligen skulle jag sitta och renskriva mina anteckningar men av någon konstig anledning hamnade jag här inne i stället. Jag ser fram emot dagen och jag ser fram emot att komma hem (22.00 i kväll) och få en ledig Söndag med min familj. På måndag bär det av till Borås för ett sista handledningstillfälle med arbetsgruppen jag arbetat med.
Jag kommer att komma hem med en större lugn och trygghet i min mage nu. Det är jag säker på! Och också en ännu större kärlek till Malmö. Det ligger så mycket spännande framför mig att jag vill nypa mig i armen. Tänkt att jag är här nu…på det där stället jag bara besökt i mina drömmar.