Att vara sin egen chef
Att vara sin egen chef
Jag startade eget för att jag kände ett stort behov av frihet. Jag ville styra min egen dag, och jag ville ha möjligheten att umgås mer med min hund. När jag tittar tillbaka dessa nio månader som gått ser jag att mitt schema idag många gånger är mer stressigt än när jag var anställd. Jag har också jobbat mer kvällar och mer helger än vad jag någonsin gjort som anställd.
Det vill säga, jag har levt motsatsen till det liv jag önskade.
Under vissa dagar undrar jag vilken idiot som lagt mitt schema. Vem tar en klient kl 17 på en fredag, kl 19 en vardag kväll och lägger tre samtal efter varandra. Jo, jag.
Det var så lätt att som anställd spilla över sitt missnöje på chefen, och framför allt var det lätt att visa på motstånd. Säga nej med en rimlig förklaring varför. Men jag inser att det är mycket svårare att säga nej till mig själv. Eller i alla fall att få mig själv att lyssna. För varför gör en del av mig det som den andra inte vill?
Att samarbeta med andra är en ganska enkel match om man jämför det med att samarbeta med sig själv.
Det handlar så klart om att sätta gränser, och självklart har jag övat på det mer som anställd än som egen. Jag har inte varit den bästa chefen jag haft, tvärtom, men jag övar, övar på gränssättning för mig själv. Jag övar på att följa mina egna regler, att inte trampa mig själv på tårna, och lyssna på mina egna nej ❤︎