Härliga morgon, är så glad att få vakna tillsammans med dig. Daggen vilar rofyllt över gräsmattan samtidigt som solen ger dig löftet om en bra dag. Här hemma är det svårt att fylla dagarna nu. Att roa barnen samtidigt som man inte får slita ut mamma. Det gäller att välja sina aktiviteter, även de enklaste dagarna kan förvandla mig till en zombie. Jag rotar i skafferiet när jag egentligen skulle hämta något i kylskåpet, går in i helt fel rum eller står förstenad och inte uppfattar vad familjen säger till mig. Det är lurigt det där med utmattningsdepression. Det är alltid ett steg fram och två tillbaks. Jag vilar mig i tanken på att jag snart går framåt igen.
Igår spenderade hela familjen några timmar vid vattnet. Tiden flög förbi fast att vi egentligen inte gjorde någonting. Jag blev imponerad av sonen som klarade att sitta still ovanligt länge på samma plats. Vi glömde flytvästarna hemma så i vissa stunder höll jag honom i tröjhalsen eller byxlinningen. Allt för att stilla min ångest när jag tyckte att han kom för nära vattnet. Han blev måttligt irriterad. ”Mamma jag är stor, lägg av”. Men nej igår var en sådan dag där mamma inte kunde lägga av.
Dottern har inte lika mycket spring i benen så henne behöver jag inte passa hela tiden. Sen kan hon ju simma också vilket underlättar livet för en neurotisk mamma [wp-svg-icons icon=”smiley” wrap=”i”]
Vi fick flera fiskar och pappa hade ett himla sjå med att hjälpa till att få upp dem alla, medan mamma vilade på klippkanten. Barnen beundrade fiskarna och fick sedan släppa tillbaka dem igen.
Sedan satt man återigen en stund och repeterade samma procedurer fem sex gånger till. Fiskelycka!!!, och en bra måndag i lagom tempo. Imorgon bär det av till Legoland och jag ber till högre makter att min energi kommer att räcka resan ut. Önskar er en fortsatt fin vecka!
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar