Månadsarkiv: juli 2022

Kanske vill du dansa på bordet, skåla i champagne och skrika ut det går så jävla bra. Men det vågar du inte för nästa gång du blinkar kan allt det där du hade vara borta. Du unnar dig inga glädjetjut, säger lågmält: det funkar. Fast att du egentligen vill berätta hur jävla stolt du är över dig själv. Det är klart att man blir utan applåder om man inte ställer sig på scen. Du applåderar inte ens dig själv.

Men vet du vad. Du kommer aldrig lida av att du firat dig själv för mycket, klappat dig själv för bröstet eller för att du vågat följa glädjen när den fanns där (även om det försvinner när du vänder dig om). Det krävs mod för att våga vara lycklig. Och vågar vi inte njuta av lyckan och glädjen när den väl finns där är risken att vi inte får uppleva den alls.

Inte sällan hör jag i mitt terapirum ”jag vågar inte vara lycklig” ofta tror man att oturen väntar runt hörnet, och vet du vad, det gör den kanske för både för dig och mig, oavsett om vi ler eller gråter. Du kommer inte att drabbas av mer olycka, bara för att du vågar vara glad, nöjd eller tillfredsställd.

En tankeställare till dig, och till mig, och high five till dig som vågar njuta av livet när du kan ❤︎

Jag gick förbi denna skylt häromdagen, jag upptäckter den genast eftersom den inte stått på vår promenadväg förut. Det slog mig att dessa fysiska skyltar är tydliga, att vi ofta både kan förstå dem och lyda dem. Vi kanske faktiskt vänder om när vi ser den för att vi får information om att vägen inte leder någonstans.

En tanke slog mig då. Tänk om vi skulle ha liknande skyltar inom oss när vår hjärna tar med oss på resor vi inte vill med på. Sådana som inte leder någonstans. Tex svartsjuka, avundsjuka och negativa tankar. Direkt skulle en stor skylt poppa upp framför våra ögon. ”Vänd om, denna tanken leder dig ingenstans (förutom till mörker och misär), vill du till glädje, välj denna tanke istället.”

Istället för att följa varje tanke vi får i vår skalle borde många av oss bli bättre på att se de där felaktiga tankarna som leder in oss på fel väg.

Ingen tycker om mig. STOPP!

Alla andra har ….. STOPP!

Tänk om han tycker att hon är finare än jag. STOPP.

Innerst inne vet vi att dessa tankar inte leder oss till bra platser. Ändå följer vi dem utan att tveka.

Men jag kan inte förändra mina tankar kanske du tänker. Men vet du vad, jo, det kan du faktiskt. Du kan inte hindra tanken från att dyka upp, detta sker ofta på automatik. Men du kan hindra dig från att gå med dem, i alla fall hela vägen till dess slutdestination. Du kan alltid välja att vända om.

Det här är inte lätt, brukar klienterna sucka när de sitter i min terapistol. Nej men det är inte heller omöjligt. 

Vilka automatiska tankar brukar dyka upp i din hjärna?

Vart brukar dem vilja ta dig, vart är dess slutdestination?

Vill du dit? Om inte, kan man välja att tänka på ett annat sätt?

Börja med att måla upp din imaginära stoppskylt. Sätt den framför dig igen och igen. Behöver du hjälp på vägen så vet du vart jag finns.