Att vara en hjälpare


Att vara en hjälpare är ingen enkel roll. Tvärtom. Ofta innebär hjälparrollen att andra lägger på dig ansvar och för att överleva själv behöver du kämpa för att inte ta emot det. Som hjälpare är det inte ovanligt att du hjälper andra som yrke, men att du också har samma roll i ditt hem eller i din vänskapskrets. Det är dig man ringer till för att prata, som man frågar om hjälp eller som man alltid räknar med tar hand om saker eller löser problem. Det är inte ovanligt att det är du som håller ihop familjen eller  umgänget, att du bekräftar andra och ser till att de mår bra.

Tidigare i mitt liv var jag den personen. Hon som bara gav och gav.  Som svarade i telefonen på nätterna, gav bort både pengar och tid, som hela tiden såg till att andra mådde bra, men i samband med det glömde jag bort mig själv.

Det slutade med att jag blev trampad på, tagen för given.

Härom veckan sade en person till mig att den hade förväntat sig mer av mig, att jag skulle ställa upp. Förr i tiden hade jag tagit det som en smäll i ansiktet och bett om ursäkt, även om jag fortfarande kan tycka att orden sved så inser jag att det inte är jag som ska be om ursäkt.

För andra människor är inte mitt ansvar oavsett hur nära de står. Det finns ingen lag eller regel som säger att jag måste vara den som ställer upp, som bryr mig om eller bara finns till. Bara för att jag kan eller vill hjälpa till, så betyder det inte att jag alltid borde.

För en hjälpare har inga superkrafter, inga extra tider på dygnet. En hjälpare har inte mer ansvar än gemene man. Det enda en hjälpare har, är ett större hjärta.

Ett större hjärta som också har lättare för att brista och blöda. Idag ser jag vikten av att ta på MIG syrgasmasken först, innan jag ger till andra. Men andra verkar tro att jag dansar på rosa moln och kan sväva i väg så fort någon räcker upp en hand. Medans jag i verkligheten också kämpar, med mig själv.

Jag har vänner och familjemedlemmar som är deprimerade, jag har en bror som är i ett aktivt missbruk. Tro mig när jag säger att jag hade velat gå in och förändra deras värld. Jag tänker på dem. Varje dag.

Men jag har varken supermantel eller trollstav, och jag vet att om jag skulle lägga kraften på alla runt mig som mår dåligt så har jag inget kvar sen till mig själv. Jag hade gått sönder, blivit sjukskriven och inte ens kunnat ta hand om den som står mig närmast. Min man och mina barn.

Allas liv ligger inte i mina händer jag vet det, men ibland tror jag att de glömmer bort det själva. Att dom sitter och förväntar sig att bli hjälpta, att någon ska bry sig till den milda grad att de inte gör något åt det själv. Vad många glömmer är att det är tungt att bära andras bekymmer, att det inte är särskilt trevligt att få dem kastade sitt eget ansikte.

På en dag möter jag mycket misär och sorg. Det är depressioner, förlust, skam, skuld, sjukdomsdiagnoser. Allt det där hamnar i mig som en jävla papperskorg ingen bryr sig om att tömma. Det är som att jag inte skulle ha känslor, fast att jag är fylld av dem, kanske mer än andra. Så när du kommer med din sorg och dina bekymmer så lämnar du också dem hos mig när du går. Det är inte så att de magiskt försvinner bara för att du går ut genom min dörr. Nej, när du går så stannar de kvar. Jag blir lämnad ensam med känslor och bekymmer som inte är mina.

I mitt jobb är jag beredd på att ta emot, att få lyssna, hålla om. Där kan jag sortera, skaka av mig, ta hand om. Det är därför jag på min fritid ibland behöver få en paus.

Det här inlägget är inte riktat till en person, så om du tror att det är dig jag pratar om har du fel. Jag har en handfull personer runt mig som mår dåligt, som väntar på att jag ska lyfta luren och ringa, och det är just det jag vill att DU ska komma ihåg. Att det aldrig är en person som ber om hjälp, att du inte är ensam i den här personen närhet, utan att de ofta är flera. För en hjälpare hjälper ju alla, och inte bara just dig…

Där här inlägget är en påminnelse till alla som har en hjälpare runt sig, att det inte är hjälparens uppgift att ta hand om dig. Det är DIN uppgift att ta hand om dig. Om hjälparen i din närhet inte ringer eller hör av sig kanske du själv borde visa lite tacksamhet eller uppskattning. Om en hjälpare inte finns där för dig så betyder det inte att den inte bryr sig, det kan också betyda att den har andra människor att ta hand om, tex sig själv ❤︎

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.