Lite mindre perfekt


Vi åt kakbuffe´ till middag igår.

Hon höjer ögonbrynen. Vaaaa, vad säger du?

Ja, jag åkte till Ica och skulle handla middag men hade noll inspiration och lust till att laga mat så jag köpte flera olika sorters kakor och bullar som vi delade på. 

Hon skrattade till och jag lade ingen vikt vid det. Jag är van att prata utan att tänka och har inget intresse av att vinna medaljen ”världens bästa mamma”. Jag vet att man inte ska ge ungarna kakor till middag men ibland gillar jag (och mina barn) att gå utanför gränserna.

Dagen efter kom hon tillbaka. Jag har tänkt på det där du sa igår…

 Vadå, frågade jag förvånat utan en tanke på gårdagens samtal.

Det där om kakbuffen, svarade hon. Jag ville bara säga att det kändes så skönt att höra det, att jag kände mig lättad. Det kändes så härligt med din inställning på något sätt och jag tar med mig att också bli lite mer sån.

Lite mer vad då, frågade jag nyfiket.

Lite mindre perfekt.

Man skulle kunna tagit hennes ord som en pik, men jag valde att se det som en komplimang för jag har inget intresse av att vara perfekt. För mig räcker det att vara good enough.  Jag är inte världens bästa mamma. Jag är inte heller världens bästa vän, partner eller hundägare. Men jag är tillräckligt bra. Jag vill inte sträva efter en känsla jag inte kan nå. Jag vill vara den jag är och det måste få vara ok. Därför är jag gärna din mindre perfekta förebild. För vet du vad…INGEN är perfekt.

Själv anser jag att ”perfekt” sällan en bra förebild, de jag tycker om och beundrar är faktiskt dem eller det som är lite mer ”operfekt”. Så idag vill jag skicka med dig en liten tanke; vem blir lycklig av din perfektion? Förmodligen inte du, och vet du vad, förmodligen inte heller andra.

Har du något område i ditt liv där du kämpar för mycket, där du skulle behöva bli mer good enough och sänka kraven på dig själv?

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.