I Fredags fick jag mailet jag längtat efter. Min handledare säger att det är dags för opponering på uppsatsen. Yey!! Helgen kunde inte ha börjat bättre. Detta betyder i för sig inte att jag är färdig och godkänd än, men helt klart att jag är närmare mitt slutmål och bara det är värt att fira.
Men så var det ju det där med att fira. Hur firar man egentligen sig själv när man inte dricker alkohol, äter kött eller socker, när man inte heller vill gå utanför sin egen dörr eller alls rubba sina invanda rutiner. Jag ansträngde mig verkligen för att tänka ut något jag verkligen ville göra men hittade ingenting. Jag ville bara att allt skulle vara som vanligt. Sagt och gjort.
När jag skulle åka hem efter jobbet hade min man lagt blommor i bilen. Där går väl gränsen för överraskningar jag klarar av [wp-svg-icons icon=”wink” wrap=”i”] Han känner mig för väl och vet att det inte är någon idé att försöka slå på stort. Då backar jag och stänger in mig. Att gå ut och äta helt oplanerat skulle förstöra min dag.
Så nu stor rosorna där, på köksbordet som ett bevis på att jag är ett steg närmare mitt mål. Vilken kamp det har varit! Det har kommit arbete, böcker och utmattningsdepressioner emellan mig och den där jäkla uppsatsen. Trots att jag försökt att ignorera den har den ändå legat över mig som en irriterande hinna. Jag vet att detta inte har varit något jag behövt att göra färdigt. Jag har redan ett jobb och en examen. Men jag tror att det också handlar om att bevisa för mig själv att jag faktiskt kan slutföra saker. Att jag kan ta mig igenom projekt även om jag vill dra därifrån.
Nu inväntar jag bara att få tillbaka uppsatsen för ett par sista korrigeringar och sedan ett datum för opponering. Det känns lika skönt som nervöst. Jag fantiserar om när allt det här är över. När jag är fri att ta mig an vilka tankar och projekt jag än vill. Lättnaden känns obeskrivlig. Även om varje steg mot mål fortfarande kan kännas tungt försöker jag påminna mig själv:
Snart är du där…. [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar