Dagsarkiv: 3 september, 2020


10-årig bröllopsdag

10-årig bröllopsdag

10-årig bröllopsdag

Det känns overkligt att skriva de där orden. 10 år. 10 år som gifta. 15 år. 15 år tillsammans. Jag tror inte det var många som trodde på oss. Dig och mig. Ett så omaka par. Inte lika någonstans men så osynligt sammansvetsade och samspelta. Inte heller trodde jag på dig och mig. Men annat vet jag nu.

Jag blir fortfarande tårögd när jag tänker på dig, på oss, och att jag efter 15 år fortfarande älskar dig och beundrar dig så otroligt mycket. Det gör mig så himla tacksam. Jag har säkert tusentals gånger berättat vår historia om hur du bestämt sade att det var mig du skulle gifta dig och skaffa barn med. Det fanns inget tvivel i din röst. Och det är en av anledningarna till att jag älskar dig så mycket. Att du alltid menar vad du säger och håller vad du lovar.

Du stöttar mig i allt jag gör. I alla mina drömmar och mål och jag tror inte du kan förstå hur tacksam jag är för det. Kan fortfarande bli förvånad över att du aldrig skrattar, hånar eller tvekar utan bara säger kör. Jag älskar dig så in i bomben för det! Vi har alltid sett till att inte bli ett hinder i varandra liv utan medföljare i varandras vardag vilket kanske gör vår relation som unik och speciell.

Vi är totalt värdelösa på att fira, ge varandra blommor och presenter. Vi åker inte på spa, unnar oss inga ensamma hotellnätter, middagar och gör överhuvudtaget inte mycket för att förlyxiga vår vardag, men fasen vad jag älskar den ändå. Jag har aldrig känt ett behov av överraskningar och uppmärksamhet, det enda jag vill ha är din kärlek och närhet. Trots att vi har gått emot allt det där man ska göra för att hålla sitt förhållande vid liv har jag aldrig för en sekund tvivlat på din kärlek och jag har inte en endaste dag i mitt liv tagit dig för given. 

Du har alltid varit så grym på att få mig att känna mig så uppskattad och älskad och om jag bara kan ge dig hälften av den kärleken du ger till mig så vore det nog. För du har alltid varit bättre på det än jag. Jag uttrycker mig bättre i text än i handling och du bättre i handling än i ord. Men medans jag flaxar, flyger, och drömmer så är det du som står kvar, som fångar in och fångar upp. Det är du som kramar om varje natt och som följer med mig varje steg jag tar även om det inte exakt den vägen du själv vill gå. Det känns som att jag aldrig kommer kunna ge tillbaka allt du givit till mig ❤︎

Och du har inte bara förändrat hela mig som person. Du har också gett mig två extra liv. Hur ska jag någonsin kunna tacka dig för det? Dessa vackra, smarta, enastående individer som är en sådan perfekt blandning av både dig och mig ❤︎

Jag brukar oromantiskt beskriva dig som staketet i mitt liv, som ramen kring min tavla. Du är tydligheten i mitt liv. Tryggheten. Min hamn. Den som förankrar mig och gör att jag inte blåser bort. Går under.

Tack för att du valde mig. Tack för att du fortfarande väljer mig, varje dag. Tack för att du följer med mig in i mina drömmar. Tack för att du håller om mig varje natt. Tack för att du tillåter mig att vara jag. Tack för att du älskar mig för den jag är. Tack för att du alltid låter mig utvecklas och växa. Tack för att du släpper in nya djur i vårt liv. Tack för att du alltid stöttar mig. Tack för att du tillåter mig att ta plats. Tack för att du är en sån fin pappa. Tack för att du är en sådan fin man. Tack för att du är du. Tack för att du älskar mig. Tack för att jag får älska dig. Tack ❤︎