Att sluta med antidepressiva -utsättningssymtom 8 kommentarer


Att sluta med antidepressiva -utsättningssymtom

Att sluta med antidepressiva -utsättningssymtom

Att sluta med antidepressivmedicin

Att sluta med antidepressiva sker för vissa personer biverkningsfritt, men många av oss drabbas av utsättningssymtom oavsett hur länge vi trappar ner. Jag vet många som försöker sluta, som har avbrutit sin medicinering, men börjar igen för att man inte klarar av dessa veckor av ett otroligt dåligt mående. Det finns personer som fortsätter ta sin medicin, fast att de kanske inte längre behöver det, men är så rädda att falla tillbaka i ångest och depression att man inte vågar chansa.

För den som varken haft ångest, utsättningssymtom eller en depression kan det hela kännas svårt att förstå. Och det kan kännas omöjligt att förklara men jag ska försöka.

Alltså en depression kan inte jämföras med en influensa då en depression är värre men det är det värsta scenariot jag kan komma på för en människa som aldrig lidit av psykisk ohälsa. Säg att du har en riktigt kraftig influensa, alltså så kraftig som du aldrig förut haft. Då är sängliggande, febrig, yrslig och illamående konstant. Inget kul eller hur?

Du tar dig till läkaren och han ger dig en medicin och säger att denna kommer att hjälpa. Du kommer att bli bra, men innan du blir bra så blir du sämre i 3-4 veckor. Du känner såklart att du inte har något val, för du vill ju inget annat än bli frisk eller hur. SÅ du tar medicinen. Efter 4 veckors helvete så börjar du känna att livet kommer åter, du är lite klarare i huvudet och du kan till och med sitta upp i sängen, kanske till och med läsa en bok. Fantastiskt eller hur.

Du går på den har medicinen i ett halvår, ett år, kanske mer. Du känner dig frisk och läkaren säger att det är nu dags att sluta. MEN när du slutar kommer alla dina symtom komma tillbaka med fullkraft under 4 veckor, sedan mår du förhoppningsvis bra igen. MEN chansen finns också att du slungas tillbaka rakt ner i det där helveteshålet du kom ifrån…..hade du vågat försöka?

Så vad är utsättningssymtom och varför pratar ingen om det?

Det är ingen som säljer in tabletter genom att säga sanningen: du kommer må skit i fyra veckor när du börjar med dem, och fyra veckor när du slutar. Men där i mitten, ja där mår du förhoppningsvis bra (om du hittat rätt medicin, rätt dos, plus/minus eventuella biverkningar).

Nej då skulle inte många våga pröva eller hur? Det gissar jag är anledningen till att man inte pratar om det så högt. Utsättningssymtom är kroppens reaktion för att vänja sig av med medicinen (och du kan få den även om du inte slutar tvärt). Jag har fått dem båda gångerna jag slutat trots nedtrappning. Man vill inte kalla det beroende eller abstinens men känslan kan helt klart jämföras med abstinenssymtom.

Exempel på utsättningssymtom är illamående, kräkningar, upprördhet, sömnbesvär, svettningar, domningar, myrkrypningar, yrsel, slöhet, ångest, plötsliga gråtattacker, nedstämdhet och oro. Symtomen kan hålla i sig allt från några veckor till 2-3 månader.

Att sluta med antidepressiva är sällan enkelt…

…men det går! Det är svårt att hitta fakta om ämnet det är därför jag tycker att det är viktigt att skriva om det. En artikel på ämnet är ett debattinlägg från en läkare som varnar för utsättningssymtomen. Han menar att läkare pratar och varnar för lite om det och att läkemedlen skrivs ut för enkelt och jag kan hålla med om de båda. Artikeln finner du här. Lite info på ämnet finns och att hitta på 1177. När man googlar på ämnet kommer ett inlägg jag tidigare skrivit  upp, det visar hur lite seriösa artiklar och information det finns på området. Jag önskar att vi brukare blir starkare och kräver bättre och mer information. Vi har rätt till att höra sanningen och inte en förskönad historia. Varför berättar ingen läkare att du kan bli precis lika frisk av träning som av SSRI. Enda skillnaden är att den kräver mer ansträngning av dig men den för också med sig mindre biverkningar. Varför startas det inte motionsgrupper där de med mild depression/utmattning eller ångest kan få testa att röra på sig tillsammans under några månader i stället för att få med sig ett recept hem i handen? Sådana grupper skulle ha flera goda fördelar. Jag är säker på att förtroliga samtal skulle infinna sig under promenaden. Förutom motion kanske man hade fått nya vänner, eller åtminstone fått med sig känslan av att vara mindre ensam hem. Bara det tror jag kan vara tillräckligt för att lyfta en persons dag 

Lämna en kommentar


Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

8 tankar om “Att sluta med antidepressiva -utsättningssymtom

  • Fru Fibro

    Ja, jag hade aldrig hört om utsättningssymptom när jag fick ssri, ingen talade någonsin om motion heller. Inte förrän jag fått komma till smärtrehab nu på senare tid. Jätteviktigt att detta lyfts fram!

    Med vänlig hälsning,
    Anneli

    • jessica@nestorforlag.se Inläggsförfattare

      Fy vad tråkigt men det är också min erfarenhet och det är därför jag vill sprida ordet. Jag vill inte hindra någon från att ta medicin men alla har rätt till att få veta all information om den innan man börjar ta den. Kram

  • Helena

    Hej!
    Jag vet väl vad du menar med utsättningssymtom, tyvärr lider de flesta betydligt längre än 2-3 månader. Jag själv tog min sista citalopram för elva månader sedan och jag är fortfarande jätte sjuk. En bra stöd sida finns på survivingantideppresent.org det är så många drabbade.

    • jessica hjert Inläggsförfattare

      Men fy vad tråkigt att höra, det får mig att känna att jag aldrig vågar stoppa i mig en sådan tablett igen:( en månad kunde jag ta, men fler med så dåligt mående vet jag inte hur jag skulle klara av. Hoppas verkligen på att du snart bli bättre och att du har det stöd du behöver runt dig!! Kram

  • Peter

    Halloj! Bra artikel! Sitter och googlar på hur lång tid det tar att komma över utsättningssymtomen och hamnade här. Har varit utan min medicin(duloxetine 90 mg) en vecka nu.Trappade ner 90 till noll på en månad. Då jag trappade ner med citalopram 10 mg under en lång tid och ändå blev dålig så tänkte jag att jag kör på nu så jag får det överstökat. Det är hemska besvär och jag hoppas att det inte håller i sig så länge.
    Tycker det är riktigt illa att man inte blir informerad av hur det kan gå när man slutar med tabletterna. Men vad är alternativet när man bara vill dö och allt känns meningslöst? Har själv varit aktiv och varit ute i skog och mark. Cyklat, sprungit, gymmat, vandrat mm mm. Blev sjuk ändå. Käkat tabletter i 7 år. Först depression och sen utmattningsdeppression för lite mer än 2 år sen. Nu ska jag försöka hitta alternativ och förhoppningsvis leva ett bra, balanserat liv 🙂

    • jessica hjert Inläggsförfattare

      Ja usch jag håller med dig, det är vidrigt att gå igenom den processen, det är ju därför det är extra viktigt att man får information om hur det kan kännas eller hur man kan må. Jag är rädd för nästa gång jag hamnar i en depression, vill egentligen inte äta medicinen men precis som du säger är den absolut ett bättre val än inget alls när man tappar all livslust. Det finns ingen tvekan om att den kan rädda liv. Jobbigt bara att den är så jobbig att avsluta. Hoppas att utsättningsymtomen ger med dig snabbt för dig och att dina alternativ hjälper. Kram