Tänk dig för!


De flesta jag möter ger mig en high five, tycker att det jag gör är rätt, att det är bra och att fler borde prata om den psykiska ohälsan. Men andra (några få) viskar att jag ska tänka mig för, ”folk kan ju tro att du är dum i huvudet”, ”tänk om du förlorar jobbet, körkortet” eller ”tänk på barnen”.

Ja men det är ju det jag gör! Jag tänker på mina barn, samhällets barn, framtiden. Om mina barn mår dåligt vill jag att de ska få hjälp utan att behöva slåss för den. Jag vill inte att de skämmas, felbehandlas eller ignoreras. Jag vill inte att de ska ifrågasättas, marginaliseras eller att de ska behöva självmedicinera. Jag vill inte att de ska smyga, i hemlighet söka upp sina svårigheter och sedan ägna ett helt liv åt att försöka dölja dem. Jag vill att både problemet och lösningen ska finnas presenterade så det slipper att leta själva. Jag vill visa sanningen, att vi är mängder av välfungerande människor som är drabbade, och att det inte är något att skämmas för.

Jag är INTE dum i huvudet. Jag är INTE sämre än någon annan på att köra bil eller ta hand om mina barn, och om någon nu tror det så vill jag väldigt gärna bevisa motsatsen.

För mig innebär inte psykisk ohälsa att jag fungerar sämre än andra, det innebär bara att jag behöver kämpa mer.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.