I för stora skor
I för stora skor
Jag kommer ihåg när man läste sina första år på högskolan. När man på något vis trodde att man visste vad det handlade om. Som tur var arbetade jag extra vid sidan av mina studier och jag minns när jag vid mitt första ”professionella” samtal satt som ett frågetecken och tänkte ”vad i helvete ska jag säga nu”. För sånt lär man ju sig inte i skolan.
Jag minns inte livshistorian jag fick rakt i ansiktet den där arbetsdagen. Men jag minns att den var brutal och fick mig att känna mig väldigt, väldigt liten. Jag minns inte vad jag svarade, eller om jag ens sade något över huvudtaget. Men jag minns att jag redan då drömde om att bli terapeut. Och att mina arbetskamrater som både var äldre än mig och hade jobbat där i flera år behandlade mig som att jag var kompetentare än dem, bara för att jag läst fler böcker. Medans jag satt där och kände mig som ingenting. De glömde nog bort att jag inte hade haft så värst mycket samtal, att de inte är böcker som ger erfarenhet.
Idag känns det skrämmande att jag i så ung ålder och med så liten kunskap fått så mycket ansvar. Men man måste ju alltid börja någonstans. Kanske kommer man hela livet känna att man blivit tilldelad förstora skor, och kanske är det just när man tror att de där stora skorna passar perfekt trots att andra kan se att de glappar och ger skavsår som man är ute på hal is.
Även om jag har nästan 20 år mer erfarenhet idag än när jag började min yrkesbana kan jag fortfarande känna mig ”ny” och okunnig. För när man jobbar med människor finns inget facit. Finns inga rätta svar eller formuleringar.
Min yrkesroll är inte längre ny, men det känns så. Ju mer man lär sig desto mer förstår man hur lite man faktiskt kan. Idag strävar jag liksom efter att ha förstora skor. Jag vill lära mig, utvecklas, växa. Men jag vill hela tiden vara medveten om mina begränsningar, vilket jag kanske inte var den där gången för 15 år sedan i samtalsstolen. Idag vet jag att det inte är kunskapen i samtalen som räknas. Utan medmänskligheten, empatin. Och den fanns där för 15 år sedan precis lika stor och stark som idag ♥︎
