Lördag idag och jag klappar mig själv lite på axeln. Alla transkriberingar inför min uppsats är klara och veckan som har gått har istället ägnats åt metod och teori. Jag ska försöka sänka tempot lite kommande månad och försöka att endast ge uppsatsen 1-2 kvällar i veckan. Jag skulle verkligen önska att jag kunde jobba lite varje kväll, säg en timme eller så. Men för mig går det inte. Har jag väl börjat har jag svårt och sluta, jag går liksom ”all in” och kan inte tänka på något annat. Jag sover dåligt, vaknar tidigt och längtar bara till att sätta näsan i en av mina tråkiga metodikböcker. Och allt det där skulle väl vara ok om man inte mådde dåligt av det, men jag känner själv hur uppvarvad jag blir och någon dag därefter helt utmattad, lamslagen. Eftersom jag inte har någon som kan sätta gränser för mig måste jag väl försöka göra det själv. Sen gäller det att hålla de där gränserna också eftersom man inte har någon som kontrollerar en. Kanske borde införa en stämpelklocka hemma också, som skickade ett meddelande till min man så fort jag jobbat för mycket.
Nej nu nalkas snart December och jag vill inte vara uppslukad av jobb, utmattad eller sönderstressad. Jag vill vara närvarande och ledig. Tillbringa tiden med dem jag älskar.