Att ta kontroll över sin hjärna


I fredags var jag med om en bilolycka💥
Där och då var jag endast lösningsfokuserad, tog hennes namn, ringde polisen, pratade med hennes mamma osv.
Men efteråt…ja då drabbades jag av….skuldkänslor😩
Jag började tycka synd om den stackars tjejen som fick hela sin bil demolerad.
Jag började fundera på hur JAG kunde ha gjort för att förhindra situationen.
Jag började till och med hacka på mig själv då jag tyckte att jag betedde mig ”oprofessionellt” då jag som terapeut INTE startade upp konversationen med att fråga hur det gick med henne och hur hon mådde.
Nej jag började med att ta hennes legitimation och se så att min hund var ok. Hon var både rädd och ledsen, och det hade jag inte som fokus🫣
Men stopp nu Jessica✋Vem tror du att du är! Tror du att du kan förhindra olyckor och rädda upp alla som mår dåligt? Vad har du egentligen för orimliga krav på dig själv?!?
Ibland är offerkoftan för liten och ansvarskappan för stor! 
När jag iakttog vad min hjärna höll på med insåg jag att jag inom mig har en väldigt stark regel som säger att jag ALLTID ska se till andras hälsa först.
Att min uppgift alltid är att ta hand om andra, och när jag misslyckas med det då känner jag mig helt enkelt…misslyckad🤷‍♀️
Det är ju en ganska krävande och otacksam uppgift att bära, speciellt om jag ska bära på den dygnet runt, så nej tack, den raderar jag ut min regelbok😅
Det är så viktigt att våga lyssna (och ifrågasätta) våra tankar 💭 Om jag inte hade gjort det denna dagen hade jag gått med både skuld och skam helt utan en egentlig anledning😩
Så dagens påminnelse: ta kontroll över dina automatiska tankar annars tar de kontroll över dig☺️

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.