En sida hos mig som jag har en hatkärlek till är min idérikedom. Visst är det kul och härligt att vara kreativ och idérik men ibland känner till och med jag själv att det blir för mycket. Jag har flera saker på gång nu, jag vet att jag inte kan fylla mitt liv med mer, ändå fortsätter de att komma. Min hjärna fortsätter liksom att mata mig med ideér fastän att jag inte orkar ta emot dem. Jag har svårt att stoppa tankarna och tar alldeles för många till handling, och som tur är dör vissa (de flesta) ut innan jag hunnit slutföra dem vilket kanske är anledningen till att jag har orkat så här långt. Jag. hade. inte. klarat. av. att. slutföra. alla. mina. ideér. samtidigt!
Jag försöker påminna mig själv om det. Att jag inte är någon supermänniska, samtidigt vill jag inte trycka ner mitt självförtroende. För om det är något jag har är det självförtroende. Min självkänsla kanske inte är på topp men prestera, det kan jag.
Det hade varit jättekul att följa den här idén. Mycket för att jag inte gjort något liknande tidigare och inte ens vet hur det går till att få en idé till en färdig produkt. Men samtidigt vet jag ju att jag har mer än tillräckligt. Påbörjar jag något nytt har jag inte lika mycket tid och kraft till det här andra jag vill göra.
Jag skulle vilja kunna säga till min hjärna att vara tyst, eller ha någon inbyggd kraft som vet vilka tankar som ska sopas under mattan och vilka jag ska bygga vidare på. Eller kanske vara miljonär så att jag hade tid och råd att gå från tanke till handling, varje gång…
:Wink:
Skulle kunnat vara jag som skrivit denna texten, känner exakt likadant. Idéspruta, energi och många bollar i luften, men ibland som oftast får jag bara hälften gjort och halvvägs kommer nya saker, idéer upp. Borde ha en sekreterare eller någon som fullföljer och gör klart när jag springer vidare på nästa projekt och jobb. Bra förklarar av din text. Skönt att inte vara ensam!
Ja, det är lite tyngre än vad många tror även om det låter positivt att vara idéspruta och att ha många bollar i luften. Haha, ja men en sekreterare borde man inskaffa som håller ordning på allt 🙂
Intressant att läsa det du skriver om kreativiteten och iderikedomen. Jag känner så väl igen mig men skillnaden är att jag var så till för några år sedan men numer stoppar jag de flesta av mina idéer för att jag vet att jag kör slut på mig annars. Tyvärr måste jag säga. Det beror dels på den självinsikt jag fick i samband med ADD-diagnosen men även på att den här problematiken, stresskänsligheten alltså, har förvärrats med åldern. Numera lever jag ett väldigt stillsamt och till en viss del tillbakadraget liv för att orka med mig själv och livet runtomkring med alla dess krav och förpliktelser. Nackdelen med det inser jag plötsligt när jag läser ditt inlägg är att det skett på bekostnad av självförtroendet i och med att jag bromsat alla kreativa idéer jag fått de senaste 5-6 åren. Får jag en ide i dag tänker jag automatiskt att ”det där klarar /orkar jag aldrig”. De stora projektens tid är förbi. Sorgligt men sant.
Vad tråkigt att höra, men jag kan tänka mig att det är så. Att självförtroendet sjunker när man slutar prestera. Jag är medveten om att jag lever på en gräns och därför försöker jag verkligen ta det lugn. Jag känner också just att stresskänsligheten och farten i huvudet ökar med åldern, jag orkar inte riktigt med det längre, har inte samma kraft och energi. Hoppas hitta någon plats där emellan.