Vissna tulpaner och bokföringsproblem


Torsdag kväll. Hund i knät och tekopp i hand. Finns inget jag älskar mer än de här stunderna.

Har precis stängt igen datorn. Hela veckan har bestått av arbete med årsavstämningen. Så fort jag löst ett problem och tror att jag är färdig för att fira dyker nästa upp. Från att känna sig helgrym och ena stunden ropa hell yeah får man andra stunden ett slag i magen.

Men om jag ska se det från den positiva sidan har jag bara ett problem kvar att lösa ( det trodde jag i för sig vid de fyra senaste hindren också ) men oj vad jag lär mig!

Äh, vem försöker jag lura, har redan glömt det jag lärde mig när jag löste alla de tidigare svårigheterna.

I morgon SKA jag lösa det, annars vet jag inte vad jag tar mig till. Känner att jag blir sur och snäsig så fort någon bara andas i min närhet när jag sitter med bokföringsfrågorna, så nu måste det få ett slut. Annars kastar förmodligen resten av familjen ut mig inom kort.

Bjuder er på bilder från mina vackra vissna tulpaner. För det är ungefär så jag känner mig just nu. Vacker och vissen? Blöt om fötterna men torr i huvudet? Nej det lät helt klart bättre i tanke än i skrift, jag tar tillbaka det (men bilderna, ja dom får vara kvar).

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.