Up and downs 2 kommentarer
Något jag aldrig vänjer mig vid, och på något sätt inte heller vill acceptera, så är det den där förbannade tröttheten. Jag fullkomligt avskyr att vara trött!! Och att Jag inte kan styra över det känns på något sätt ännu värre. Som att vila skulle hjälpa…..skulle få energin att komma tillbaka. Isåfall hade jag inte gjort annat.
I de perioder jag är som tröttast somnar jag oftast väldigt lätt, sover mkt och hårt (om man jämför hur jag sover annars). Jag har inte heller samma tempo och energi när det kommer till arbete, så jo jag drar ner på tempot och jag sover mer, men tröttheten försvinner inte trots det. Sen helt plötsligt en dag vaknar man upp,man känner det i kroppen med en gång. Yes jag är tillbaka! Kraften man lever för finns återigen där. Nu är man full av energi, idéerna fullkomligt sprutar och hjärnan jobbar på högvarv, och nu minsann, nu kan man inte sova alls. Det tar längre tid att somna in, man sover oroligt och har svårt att komma ner i varv. Men…..även om sömnen är sämre denna period så är man ändå inte så där trött, inte urlakad som man är annars.
För mig finns det inget mellanrum, inget annat sätt, ingen annan värld. Antingen är jag av eller på. Jag skulle önska få uppleva känslan där emellan.
Just nu är avknappen intryckt, allt går långsamt och jag är trööööttt…men varje dag, varje morgon hoppas jag, längtar jag efter den där kraften, gnistan, energin. När jag vaknade i morse var det som vanligt. Men i morgon…..imorgon är en annan dag!