Sätt dig ner. Andas. Läs följande rader sakta.
Låt dem smälta in.
Och glöm inte att andas.
Hur mår du?
Lyssna på ditt eget svar.
Jag vill inte höra ett snärtigt bra. Jag vill veta hur du mår…
…på riktigt.
Pausa här, känn efter.
Andas.
Gör det dig stressad?
Då vill jag att du lyssnar på din kropp lite till.
Jag vill att du nu sätter en mental febertermometer i din mun.
Jag vill att du tar tempen på din psykiska hälsa.
Hur många grader har du? Är du febrig, underkyld? Vad behöver du för att komma upp i rätt temperatur?
Svara på den frågan högt för dig själv.
Är det vila, vänner eller en bit choklad?
Jag vill att du slutar att kämpa emot, jag vill att du sitter still och på riktigt lyssnar på dig själv.
Vad säger din kropp?
Vad säger dina tankar?
Jag vill att du svarar på frågan, skriv net den och läs det om och om igen tills du har förstått.
Vad längtar du efter?
Vad drömmer du om?
DU bär svaret på livets alla frågor inom dig själv!
Jag vill att du gör den här dagen till din.
Att du bromsar ditt tempo.
Om så bara för en stund.
Vad fungerar bra i ditt liv just nu?
Svarar du inget har du en hel del arbete framför dig att göra.
Sluta att springa!
Det du försöker lämna kommer att jaga dig…
komma ikapp dig….
och få dig att ramla omkull.
Du bestämmer farten på ditt eget löpband men ibland har vi skruvat upp tempot för att följa någon annan eller helt missat att det finns en stoppknapp.
Du behöver inte ha samma fart som de andra…
..den enda du springer ifrån är dig själv.
Du är en stämgaffel.
Fångar upp andras vibrationer.
Vilket får dig att ibland tappa ton.
PAUSA.
Sitt kvar.
Andas.
Snurrar ditt liv för fort just nu?
Vad kan DU göra för att det ska sakta ner?
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar
Jösses, vaknade verkligen på fel sida idag. Har varit trött, sur och grinig hela dagen. Har känt att det inte gått att hålla inne, hur den dåliga energin liksom pyst ut på alla i min närvaro. Tyckte stundtals synd om både klienter och arbetskamrater. Varje leende kändes som ett surt grin. Minns inte om jag ens rört på mungiporna men bär på känslan att jag bara gått runt och pekat finger åt folk fast att jag vet att det inte är sant.