Jag följer många bloggar, är med i blogg-grupper och medlem i influencers of Sweden. Skitgrymt tycker jag. Man peppar, stöttar och lär av varandra. Men sen kommer den där saken jag ogillar med det hela, hur stor man är. Precis som att stå att mäta muskler. Sånt som får min mage att vända sig ut och in.
Jag vill gärna utvecklas och växa, självklart vill jag nå ut till fler läsare och det skulle inte göra ont att tjäna en slant på den tid man lägger ner, men….
….för mig blir det lätt att jag tappar bort mig själv. Om jag ska få andra att tycka om mig och anpassa mig efter den stora massan så är jag inte längre jag. Jag skriver för att jag älskar att skriva. Punkt. Jag skrev lika mycket när jag hade noll läsare som när jag hade 4000, det gjorde mig ingen skillnad.
Jag får hela tiden påminna mig om att mitt mål är att nå ut till rätt person, inte till alla personer. Jag har läsare som följt mig sedan start, som känner igen sig och uppskattar varje inlägg. Sen har jag dem som inte riktigt kan känna igen sig, som kanske önskar att jag skrev om andra ämnen, var gladare, roligare.
Jag har hela tiden trott att det är jag som måste ändra mig, anpassa mig efter folks åsikter, men har insett att det är precis tvärtom. Jag förstår att en människa som aldrig upplevt psykisk ohälsa (eller är ointresserad av ämnet) inte har mycket att hämta i min blogg, men personen är då heller inte min målgrupp.
Den här inlägget är egentligen bara en påminnelse till er andra bloggare som jag vet följer mig. Tappa inte bort dig i statistiken! Antal läsare säger inget om kvalitén på hur du skriver, eller hur du är som person. Nej, det finns så mycket annat som spelar in.
Själv har jag skitsvårt för långa texter, spelar ingen roll hur bra de är, jag hoppar över dem direkt. Jag vill också ha lätta saker att läsa, vill inte tänka bara svepa igenom utan att behöva fundera. Skulle förmodligen inte läsa min egna blogg [wp-svg-icons icon=”grin” wrap=”i”] Så kom ihåg att vara dig själv, det är bättre att ha få människor som gillar dig för den du är, än en mängd människor som avgudar dig när du låtsas vara någon annan [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar
Så bra påminnelse. Jag har mer och mer börjat följa det själv. Jag har ju alltid skrivit, för att jag vill berätta. Det vill jag inte förlora för att jag fastnar i siffror och mindervärdeskomplex. Tack för att du delar med dig av dina klokheter.
Tack själv <3
Vilken bra kommentar! Jag brydde mig en del i början av året, för jag fick för mig att det var så man skulle tänka. Kolla statistik, planera inlägg och lägga upp en viss typ av inlägg. Men då försvinner ju hela glädjen med att blogga! 😀 Så nu kollar jag nästan aldrig statistik och skriver mest spontant när jag verkligen behöver 🙂 Själv älskar jag både långa inlägg och de där vardagliga 😉 Kram!
Ja det är jätte viktigt att påminna sig om det i prestationshetsen som ofta råder. Varför skriver jag? Och de flesta av oss gör det nog trots allt för vår egen skull 🙂