Härom veckan var jag på utbildning i suicidprevention, en utbildning som egentligen skulle vara obligatorisk för hela samhället egentligen. Trots att jag är medveten och redan har en hel del kunskap så bli man ändå chockad av siffrorna varje gång man får dem i ansiktet. Att någon tar livet av sig var 40 sek kan vara svårt att förstå, ta in. Man kan känna en hopplöshet, hjälplöshet, vad ska jag kunna göra åt det? Men när man sedan förstår att det finns saker som vi, tillsammans kan göra åt det, då känner man istället hopp.
1960 dog det lika många i trafiken som i självmord om året, dvs ca 1500 personer. Man beslutade att försöka minska olyckorna i trafiken så man införde krav om säkerhetsbälte, sänkt hastighet osv. Idag vet vi att det arbetet har givit resultat. 2013 dog det 264 personer i trafikolyckor, medan 1600 personer fortfarande samma år tog sitt liv.
Självklart ska vi förhindra olyckor, men vi kan också förhindra självmord, så varför inte arbeta med båda? Liksom olyckor kan drabbas oss alla gäller samma med självmord, men det är det inte många som tänker på, inget vi pratar om. Det behöver inte vara du själv, men en vän, någon i din familj eller på din arbetsplats. För det läskiga med psykisk ohälsa är att det kan komma smygande och att det sällan syns på utsidan hur vi mår. Ingen av oss är vaccinerade mot olyckor, likaväl som vi inte är immuna mot psykisk ohälsa.
[Tweet ”Alla kan drabbas av självmordstankar!”]
Under svåra situationer och stress saknar många människor konstruktiva strategier för att lösa sina problem och är benägna till att vara pessimistiska och ha negativa förväntningar. Vad många inte känner till är att på varje självmord uppskattas det ske ungefär 10 självmordsförsök och hundra personer som planerar en självmordshandling. Som tur är, är det inte tanken som är farlig i sig, men om den växer och blir påträngande kan det vara svårt för personen att bli av med den.
Vi behöver därför börja prata om dessa tankar, vi behöver bli bättre på att ventilera vårt mående. Jag vet att man inte många situationer kanske inte vågar fråga för att man är rädd för svaret, kanske känner du också att du inte orkar vara den som skall bära på den andra personens mående. Du vill inte ha hans liv på dina axlar så därför säger du ingenting alls. Men ibland krävs det bara en liten omtanke för någon att bryta sin tänkta handling. Några små ord för att förändra en människas liv.
Vi måste komma ihåg att det sällan handlar om att personen faktiskt vill dö, utan att det mer handlar om att personen inte vet hur han skall leva.