Gjorde en selfcare-ritual som sade åt mig att släppa taget. Kanske var precis det jag behövde. Inte forcera så mycket. Ta hand om mig själv och min flock och låta andra saker vara. Så det tänker jag påminna mig om denna månaden. Saker löser sig, släpp taget.
Har också förberett inför kursstart när det kommer till kbt-programmet om övervikt. Ska bli så himla kul! Jag ser så mycket emot tiden vi har tillsammans, och tänk att när det är klart, om 12 veckor, då är det vår. Jippi!
Sen dricker jag mina örter, andas och rör mig. Försöker hålla en bra balans för att hålla både kropp och tankar i schack. Känner mig faktiskt ganska harmonisk inombords. Ingen ångest, men en hel del sorg och längtan. Corona börjar ta på de flesta av oss nu. Ser ledsnaden i alla ögon jag möter. Vi som brukade kramas. Vi tittar på varandra med varma ögon men värmen går inte igenom visir och ansiktsmasker. Vi försöker le, men ingenting känns som förut.