Hur dum får man vara?
Jag minns att jag för flera år sedan sa till en arbetskamrat att jag älskade vardagen. Jag fullkomligt bara älskar att vara hemma. Läsa böcker i soffan, ta en promenad med hunden, vara tillsammans med min familj. Jag kräver liksom inte mer av livet än så. Att få tillbringa tid hemma är liksom guldkanten på min dag.
Men sen så skaffade jag min treårsdagbok och då förändrades allt. Helt plötslig såg mina dagar tråkiga ut. Jag gör ju ingenting. Umgås knappt med någon, och dom där smilegubbarna man skulle fylla i på sidan. Ja dom nådde ju aldrig det där riktigt glada smilet. Att bara vara nöjd med min dag kändes helt plötsligt inte lika bra som det hade gjort tidigare.
Jag insåg ganska snabbt, kanske bara efter en vecka eller två att jag inte gillade den där dagboken. Den gjorde mig mer deppig än glad. Den påminde varje dag om hur tråkigt mitt liv var, hur lagom jag lever, och hur orolig och bekymrad jag allt som oftast är. Jag försökte efter något år att vända på orden. Bara skriva en mening eller två om tacksamhet, men även det kändes svårt.
Nu, nära inpå tre år senare slår det mig hur dumt det är att fortsätta med något man inte tycker om. Jag avskyr den där dagboken, skulle vilja slänga den i golvet, hoppa på den, elda upp den, ändå fortsätter jag skriva i den varje dag bara för att jag bestämt mig för att klara varje dag i tre år. Hur urbota dumt är inte det? Hur envis får man vara?
Jag har under två och ett halvt år släpat med mig det här ”bekymret” på utbildningar, resor och semestrar bara för att bevisa något för mig själv? Bevisa vad kan man ju fråga sig?
Nej idag bevisar jag för mig själv att jag kan släppa taget. Att jag inte behöver klara av något som jag gett mig fan på. Jag kan också komma på bättre tankar och hiva skiten i papperskorgen.
Farväl
Så vad har jag lärt mig av det här?
- Ibland är det bra att ge upp.
- När något inte känns bra är det inte bra. ( Så sluta upp med det omedelbart inte två och ett halvt år senare).
- Vissa saker i livet vill man inte påminnas om eller komma ihåg.
- Det mesta i vårt liv upprepas och går i cykler.
- Envishet kan straffa sig.
- Ett ”tråkigt” liv kan vara ett lyckligt liv.
- Ibland behöver man komma bort för att hitta hem.
- Det är inte alltid dumt att misslyckas ❤︎
