Så blir du en föreläsare
Skriv din föreläsning
Du vet vad du vill prata om, nu är det dags att skriva ner det. Det finns olika sätt att göra det på och du kan säkert googla runt för att hitta det som passar just dig, men jag brukar skriva ner det jag vill säga rakt upp och ner. I början kanske det blir lösa trådar, meningar här och där. Men mitt mål är att det ska bli ett färdigt manus, tänk dig allt du vill säga om du bara skulle läsa det högt vilket du givetvis inte ska göra, (i allafall inte inför publik). Jag tycker det är bra att skriva ner allt jag vill säga av flera anledningar, men en av dem att det är enkelt att läsa på.
Du kan läsa igenom texten direkt innan du går upp på scenen, eller ha den som en trygghet och läsa på om det går ett halvår emellan föreläsningarna. Jag tycker att ett helt manus är skönt att gå tillbaka till.
Sen tycker jag att det är enklare att skala av manuset, att bygga föreläsningen när jag har helheten framför mig. När jag har skrivit mitt manus brukar jag ofta tänka på hur jag kan säga det i bild, och så plockar jag in bilder som power point stöd. Som att varje bild är ett kapitel, och på så sätt kortar jag ner manuset under bilder.
När jag sedan fått kapitelindelningar, bryter jag ner texten i meningar som jag skriver ner på föreläsningskort sorterar dem i rätt ordning. Voila, jag är klar!
Men….
man ska inte använda powerpoint sägs det. Nej jag håller med, det hade klart varit skönare att vara utan, men med mitt korta arbetsminne känns powerpointen helt klart som ett stöd och som nybörjare kan det vara skönt att hålla någon i handen. Tänk att du kan börja med powerpointen och ta bort den när du är trygg. Det viktigaste man ska komma ihåg med powerpoint är att inte ha text (eller i alla fall för mycket text på den). Dels tar det bort fokus från dig och det blir väldigt tråkigt från publiken om du står och läser innantill. Därför jobbar jag just med bilder. En bild kan förstärka känslan du vill ge publiken samtidigt som den påminner dig om vart du är i föreläsningen.
Men…
föreläsningskort? Ja, samma där, mitt arbetsminne. Jag tror knappt att jag tittar på dem men de är trygga att ha i handen. Av erfarenhet vet jag att jag har en tendens att ”korta ner” föreläsningarna för jag tänker ”att det här har jag sagt förut” och det har jag ju, bara inte till publiken som sitter framför mig.
Så för att inte hoppa över viktiga bitar har jag allt nedskrivet och nåbart. I stress är det så himla lätt att få blackout, så att slänga ett getöga på korten och hoppa tillbaka på banan igen istället för att stå och stamma är något jag känner att jag är trygg med.
Tänk på din egen trygghet till att börja med, och när du hittat den, ja då kan du kasta allt åt sidan!
Del 3 av 6.