Skrivandet som terapi 3 kommentarer


skrivterapi

Skrivandet som terapi

Jag har hela mitt liv använd pennan som psykolog. Omedvetet. Till en början kanske för att jag hade svårt att prata, att jag inte fick ut orden, kände tillit eller visste vad jag skulle säga. Och i ett senare skede av livet handlade det mer om att hjälpen inte fanns där när jag behövde den.

Jag ser skrivandet som ett sätt att ta ansvar och kontroll över mitt mående. Många sitter och väntar på en hjälp som aldrig kommer, lägger över tillfrisknandet i någon annans händer, och det kan enligt min mening vara skadligt för dig själv.

Med det säger jag INTE att man inte ska ta emot hjälp utifrån, för det ska man göra i allra högsta grad, det jag menar är att man inte passivt ska sitta och vänta på att den kommer.

Det finns mycket man själv kan göra för att må bra, så som att äta bra, träna, prata med någon eller skriva. Men ofta väntar vi på någon annans vägledning när det är vi själva som bär på både kunskap och svar.

När du skriver pyser du ut smärta, ventilerar, på samma sätt som du gör i ett samtal. Enda skillnaden är att du inte har någon som bollar tillbaka. Du kanske inte tror på det innan du prövat det själv men när du väl sitter där kan du bli förvånad över känslor och tankar som kommer ut genom dina fingrar. Du berör ofta dig själv djupare än vad du tror!

Var det jag som skrev det där, vad kom det där i från, kan jag ibland tänka.

I de två utbildningarna jag går nu får jag mycket av mina tankar bekräftade och jag ser verkligen fram emot min framtid som skrivterapeut! Visste du tex att 20 minuters skrivande om dagen ger dig positiva effekter redan inom fyra dagar? Nej, det visste inte jag heller. Men jag har ändå tydligt känt att de dagar jag inte får skriva är sämre än alla andra dagar.

Men jag har inte tid att skriva, suckar folk. Nej men du har tid att må dåligt? Gå upp 20 minuter tidigare, dra ner 20 minuter av din tv-tid, skriv medan du gör dagens toalettbesök. Inte vet jag men någonstans är jag rätt säker på att du kan hitta 20 minuter.

Min skrivtid är helig. Tiden men pennan värderas precis lika högt som tiden med en psykolog och det ska krävas mycket för att jag ska boka av den. Skrivandet kostar inget, du slipper att vänta och kan göra det när och var du vill. Så vad väntar du på?

Skriv, skriv, skriv!

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar


Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

3 tankar om “Skrivandet som terapi

  • Anna

    TACK!!!
    Och tack igen för att du skriver det som träffar så mitt i prick i mig.
    TID är ingenting som vi får gratis! TID är något som vi måste ta oss. Så väl jag vet detta.Men oj så svårt det är att avsätta tid för oss själva. Jag menar JAG har så svårt att avsätta tid för mig själv utan att få/ha dåligt samvete. Det är alltid något annat som måste göras innan eller annat som jag borde göra enligt andra men även från mig själv. Men om vi inte gör det nu kan det vara försent. Som jag trodde i min sjukskrivning, utbrändhet och utmattningsdepression. Men det är som att jag måste få lov av någon annan för att ta mig tid för mig själv. ”Jag som bara går hemma” kan väl göra det och det, hinna det och det och ställa upp ”för alla!” överallt! Hela tiden!
    Du har så rätt! 20 minuter har vi alla till övers om vi bara prioriterar rätt och planerar lite bättre.
    Så jag börjar så! Jag ska börja att skriva 20 minuter om dagen.

    NU ELLER ALDRIG!
    Så känns det nu efter att jag läst ditt inlägg. Så TACK igen Jessica <3

    • jessica@nestorforlag.se Inläggsförfattare

      Vad glad jag blir att mitt inlägg inspirerade dig! Och precis som du säger handlar det om att prioritera sig själv och det är jätte svårt att göra när man är van med att göra precis tvärtom. För mig har skrivandet något jag mår bra av och ständigt längtar till, därför har det blivit lättare att sätta av just den tiden. Lycka till och berätta gärna för mig hur det går för dig. Kram