Varje tisdag bjuder jag dig på en skrivövning. Tanken är att du ska skriva utan att reflektera. Skriv med hjärtat i stället för hjärnan. Skriv det första som dyker upp. Det som finns i ditt hjärta, det som finns i dina tankar. När du skrivit klart tittar du på texten. Vad vill den säga dig?
Ok, denna Tisdag är det en lite längre skrivövning. Börja med att läsa igenom hela texten och sedan:
Stäng ögonen. Ta ett djupt andetag och andas ut. Andas in igen och känn efter hur det känns i din kropp. Andas in, andas ut. Vad finns i dina tankar just nu? Fortsätt att lyssna på din kropp, andas in, andas ut.
Blunda föreställ dig själv som barn, om du har svårt att se dig själv så föreställ dig ett foto av dig som du minns. När du ser det här barnet, tillåt ett minne att komma fram, oavsett hur det känns eller ser ut. Tänk på ett tillfälle när du inte fick vara dig själv, kanske kan du höra någons röst, se någons kroppsspråk. Hur ser personen ut när den pratar med dig? Är du ensam, arg eller skamsen?
Öppna ögonen och beskriv så mycket detaljer du kan komma ihåg, färger, kläder känslor, vad gjorde personen, hur fick det dig att känna? Om du inte får några bilder eller inte hittat något att skriva, lita på pennan, skriv ändå, skriv utan att tänka, utan att sluta, tillslut kan ett minne träda fram. Om du finner dig själv att komma till ett annat ämne så är det ok, fortsätt där, det kanske leder dig någonstans.
Om du finner det för jobbigt, släpp taget, lägg ner pennan.
Reflektera sedan om hur du såg bilden, var det ur ett barns ögon eller en vuxen, vad är skillnaden, går det att skifta, försök?
Titta sedan på din text, finns det något nytt att upptäcka?