Ibland känns det som tanketrängseln gör mig sjuk, försvagad. Det är som att tankarna hela tiden slåss och knuffas med varandra och förökar sig obehindrat. Jag kan inte urskilja vilken tanke som är störst, starkast eller viktigast.
Tankarna kväver mig, ändå matar huvudet mig hela tiden med en andra innan jag hunnit svälja den första. Jag blir svag, yr och försöker slå undan dem, vilket gör att jag blir mer trött då jag ständigt misslyckas. Efter en lång kamp blir jag förlamad, helt tom. Man skulle kunna tro att det är en skön känsla, men det är det inte. Man känner sig ihålig, kall, huvudet svarar inte ens på ett eko.
Jag vet inte vilken känsla som är värst, men jag önskade att jag hade någon som sorterade upp bland allt därinne. Strukturerade upp de i olika lådor med färgkoder, låste och behöll nyckeln.
Någon som kan tänka sig att ta på sig det jobbet?