Jösses vad veckan går, man hinner inte med hälften av det man önskar även om jag inte är den som ska klaga då jag ofta får mycket gjort. Jag känner mig så pepp och glad och ber till högre makter att denna känsla ska få stanna kvar. Det är ovanligt för mig att må så här bra och ibland får jag nypa mig själv i armen för att inse att det faktiskt är sant. Vart tog all ångest vägen?
Jag är medveten om att det viktigaste just nu är att leva i stunden och inte stanna upp och oroa mig för att ångesten mirakulöst är borta eller försöka leta upp den igen. För tro mig, det är lätt gjort. Det känns liksom så overkligt att må bra så att man undrar om kroppen har något lurt på gång.
Föreläsningen i Uddevalla gick i vart fall kanon och jag känner verkligen att jag inte är beredd att ge upp det kortet. Dock tänker jag att jag i framtiden inte vill jobba ensam. Därför for jag till Lidköping i Tisdags för att träffa denna pingla.
Härliga Maria! Det är så skönt att träffa en människa men samma fart och energi även om vi tappar bort oss i samtalen flera gånger om. Vi pratade om företag, utbildningar och föreläsningar och träffades faktiskt för att vi planerar att återuppta vår podd. Flera förfrågningar har kommit in och då bestämde vi oss för att köra. Er önskan, vår lag [wp-svg-icons icon=”cool” wrap=”i”]
Grejen är att om man nu ska göra det, så ska man göra det riktigt bra och därför krävs en hel del förarbete för att få till bra ljud och inspelning. Eftersom vi bor över 20 mil i från varandra är det lite mer trögjobbat och allt måste skötas på distans. Men båda är överens om att inget skall stressas fram, både jag och Maria har haft utmattningar så vi måste lyssna på våra kroppar utan att ställa för höga krav. Det får ta den tid det tar!
Vi hade turen att springa på ett super mysigt fik bara minuten efter att vi landat i stan. För mig blev det en unicorn-latte och en rawfood-bulle. Precis i min smak [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]
Jag har bestämt mig för att försöka samverka mer till hösten. Jag är så himla trött på att vara själv. Jag hoppas på flera olika saker med Maria men hittar gärna fler samverkanspartners inom mitt område. Hade varit kul att slå ihop lite olika olika kompetenser och lära av varandra. Ensam är verkligen inte stark, ensam är bara ensam.
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”]Lämna en kommentar
Hej Jessica!
Roligt att läsa om dina (tusen!) olika projekt. Hur orkar du med allting?! 😊 Imponerad. 👊🏻
Fick ett knasigt infall här nu när du slängde ut frågan om samarbetspartners… Kan det finnas ngt vi kan hitta ett gemensamt projekt kring?
Jag är just nu sjukskriven för utmattning så en sak i taget, men min situation har fått mig att börja fundera på VAD jag ska göra och HUR jag ska göra det.
Jag är socionom i botten, och älskar att skriva. Känner instinktivt att jag skulle vilja göra ngt av det. Samtidigt vill jag lyfta frågan kring psykisk ohälsa.
Samhälle kontra individ. Är vårt samhälle sjukt? Ville förändring behövs i så fall?
Asså detta är inte så genomtänkt (som så mkt annat i mitt liv) 😜😂 Men nu var jag slängt iväg min tanke.
Ha en fin dag!
Kram Susanne
Hej Susanne! Ja men jag kan absolut tänka mig att samarbeta på något sätt. Vi får ta och fundera lite och sen diskutera saker vidare. Kul!!
Kul! 😊
Ifall du vill får du gärna maila mig och berätta lite om dig själv dina erfarenheter och vad du skulle vilja göra med dem, har du någon speciell kompetens osv. Så kan vi se om vi kan klura ihop något 🙂
Att jobba tillsammans med andra is the shit! Det blir så mycket bättre och roligare 😀
Visst är det så…