Dagsarkiv: 19 juli, 2015


Bakom kulisserna

Datormålning

Datormålning

Datormålning

Datormålning

Sista semesterdagen idag, i morgon är det tillbaka till verkligheten igen. Trots att jag inte är helnöjd med semestern och solens frånvaro så känns det kul att få komma tillbaka. Träffa arbetskamrater och klienter. Och fortfarande är det ju en del av sommaren kvar [wp-svg-icons icon=”brightness-medium” wrap=”i”]

Under semestern har jag förutom att läst ut ett antal böcker, transkriberat en intervju också jobbat med att bygga ett tolvstegprogram mot ångestproblematik. I ett tidigare inlägg berättade jag att jag fundera på att starta en ångestgrupp i min stad. Det var otroligt många som var intresserade men som bodde på olika orter och därför (försöker) jag nu bygga en gratis webbkurs som visar hur man skulle kunna jobba i stegen. Detta för att man skall kunna starta grupper i olika orter. Så inom någon månade eller två hoppas jag kunna visa er detta [wp-svg-icons icon=”smiley” wrap=”i”]

Jag jobbar också med hemsidan och försöker få in något enkelt biljettsystem för föreläsningarna som ska hållas i höst. Det är liksom så mycket arbete bakom föreläsningarna som folk inte tänker på. Biljetter som ska skickas, deltagarlista som ska skivas ut och det skall hållas koll på vilka som betalt. Så innan jag planerar en enda föreläsning till vill jag kunna ha ordning på detta, pust [wp-svg-icons icon=”wondering” wrap=”i”]

Jag håller också på med vernissaget som ska hållas den 12/9. Igår hittade jag appar där man kunde måla direkt i ipaden så där blev jag sittande ett tag. Funderar nu på att skaffa en penna för att kunna måla mer precisionsinriktat. Då slipper man ju alla teckningar som blir liggande i alla fall [wp-svg-icons icon=”thumbs-up” wrap=”i”]

Hoppas ni får en fortsatt fin sommar allihop!


Ensamheten bor i mig

ensamhet

Ensamheten bor i mig, så jag kan den aldrig fly.

Den står alltid vid min sida, fast att dagen förvandlas till ny.

Möter jag en vän, så vet jag att det alltid är på lån.

För kommer du för nära, springer jag där ifrån.

Fast att jag egentligen inte vill, knuffar jag dig bort.

Men jag uppskattar din närvaro, trots att den är kort.

Jag liksom fastnar och kvävs av vänskapensband.

Och fast att jag skulle behöva vågar jag inte räcka ut min hand.

Jag drar mig undan, men önskar att du hittade min gömma.

För känslan av nära vänskap kan jag ändå inte glömma.

Jag trånar och längtar efter att få ha någon nära.

Samtidigt som jag är livrädd för att dig förtära.

Min ensamhets törst blir inte släckt utav dig.

Den vill ha mer och forsätter slita och dra, inuti mig.

Jag tror inte du vet om det, men jag är ledsen för att våra stunder bli så korta.

Det är svårt när du är nära, men tyngre när du är borta.

Min kropp somnar in, förvandlar sig till bly.

För ensamheten bor i mig, låter mig aldrig fly.