Midsommar morgon 2 kommentarer
Jag vaknar strax innan fyra. Det är som att tystnaden slår mig i ansiktet, säger till mig att det är dags att gå upp.
Inte ett ljud hörs. Inget gällt alarm, inget regn mot taket, inte ens fåglarna har förmått sig att vakna. Jag tittar arg på klockan och inom mig har ett krig just startat. Jag försöker tvinga mig själv att somna om, håller med motstånd fast mig själv i sängen.
Jag förbannar mig själv, varför kan du bara inte sova, hur ska du nu orka denna dag? Jag ser framför mig hur tröttheten kommer att ta över, hur jag kommer förlora mitt humör och än mer än vanligt bara längta efter att få vara för mig själv.
Eter en halvtimmes örfilar har sömnen fortfarande inte nått mig, kriget tar slut, jag ger upp. Jag tänker att sova kan jag göra sen, samtidigt som jag vet att det aldrig kommer att hända.
Himlen är så grå den kan bli en midsommardag och jag börjar dagen med att bli besviken på mig själv. Ledsen över att inte kunna leva upp till omgivningens sociala förväntningar, att inte orka med sociala krav. Det är som att min hjärna ställer till det än mer för mig. Bara jag får sova, hade jag tänkt. Då kanske jag orkar. Men kravet tog med sig sömnen och försvann. Lämnade mig ensam kvar, i väntan på dagen.
Jag hoppas att ni får en fantastisk midsommar!
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar