Allt är inte som det ser ut….


Det var han!!

-Mamma, idag blev jag rädd!

-Jasså, varför det?

-Hen som alltid är busig i min klass kastade sand på de små barnen, då kom en fröken och höll fast honom med händerna på ryggen när han låg på marken och grät.

Hon lägger sig ner på golvet med magen ner och händerna bakom ryggen för att visa hens position.

-Hon sa att man inte fick vara elak mot dem som är mindre, men mamma vi är ju mindre. Får vuxna vara elaka mot oss?

Jag har inte fått någon information om hen av skolan, rektor eller lärare. Men ofta berättar min dotter nya saker som hänt, med hen inblandad varje dag.  För att hen ska få rätt hjälp skulle jag önska att man öppet pratade om situation i klassen, att man pratade med barnen och att man pratade med oss föräldrar.

Jag tänker att ofta när ett barn i en klass har ett problembeteende så är det inte bara det barnet som blir drabbat, utan en hel klass. Min dotter kommer ofta hem med rädslor och funderingar efter hens beteende, och jag försöker att förklara så gott det bara går.

Jag vet inte om hen har en diagnos. Men jag vet att hen har ett problembeteende. Jag har försökt att förklara för min dotter att hen gör så gott hen kan, att hen faktiskt inte vet/kan/förstår bättre….och jag vet inte om jag inbillar mig, men jag tror att min dotter ser hen med helt andra ögon än omgivningen. Med förståelse istället för anklagan.

Jag försöker lära henne att inte döma andra efter dess handlingar, utan istället se till dess avsikter. Hen hade förhoppnings ingen ond avsikt gentemot de mindre barnen, även om det såg så ut…

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.