Hur går det med….


…uppsatsen? Jo, tack. Det går sakta men säkert framåt. Eftersom jag är beroende av andra (personer att intervjua) så kan jag inte själv helt och fullt bestämma takten vilket är väldigt frustrerande. Det känns som att jag tappar fart och därför också motivation  :Sad:

Jag hade som mål att bli färdig med uppsatsen innan årets slut, det är fortfarande inte omöjligt, men jag tror inte att jag kommer att lyckas. Jag SKA göra färdigt uppsatsen, MEN eftersom det går så långsamt MÅSTE jag ha ett annat projekt att sträva efter det här året.

Och nej, jag ska inte påbörja en ny bok (säger jag nu, förra semestern blev ”Annas oroliga mamma” till) :Happy-Grin: Men jag vill helst inte göra något annat skrivarbete som tar tid från min uppsats…..hm….vad ska man hitta på då?  :Thinking:

:I-got-an-idea: Varför inte anordna ett vernissage? Ett vernissage där personer med npf-diagnos får visa upp sin konst/ hantverk. Så klart bara i planeringsstadiet och mer än hälften av alla mina ideér blir aldrig verklighet men det är där mina tankar ligger just nu.

Jo men det kör vi på. Ska vi visa samhället lite av vår kreativitet och våra förmågor istället för våra problem? Yes, nu kör vi!

Bor du i närheten av Vänersborg, har en npf-diagnos och vill medverka med din konst på ett vernissage? Kontakta mig på jessica@nestorforlag.se

 

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.