Att vara som du…


Att vara som du

Att vara som du

Ibland kan jag känna mig så liten bredvid dig för du är på så många sätt större än jag. Du ger mer än jag, ser mer än jag, är mer än jag. Jag tänker många gånger att jag vill vara som du, göra som du. Men sen backar jag och går tillbaka till mig själv igen. Du inspirerar mig till att bli en bättre människa och om jag bara får nämna en sak du lärt mig så är det att jag måste ge för att få. För det är vad du gör, ger, ger och ger.

Du ger inte bara bort din tid, du ger bort ditt skratt, dina tankar, ditt innersta. Du ger många gånger bort dig själv. Bjuder den som går förbi. Det är det fina med dig. Jag känner mig mer försiktig, återhållsam. Skänker inte bort mig själv till vem som helst. Känner mig mer som en rädd hund med svansen mellan benen redo att bli bortschasad. Du är så otroligt älskad, uppskattad och omtyckt. Jag kan verkligen avundas all kärlek då får även om jag inte hade vågat komma nära den ens om man lade den i mitt knä. Nej jag stänger min dörr, det känns tryggast så, även om jag avundas din, som alltid står öppen ❤︎

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.