Den här månaden har jag verkligen tagit tag i rädslor, både små och stora, som legat och lurat i min kropp. Och för mig handlar det ofta om att uttrycka känslor, säga vad jag vill, och komma personer nära. Jag har satt mål för mig själv, några saker jag vill hinna göra innan årets slut. Men jag skyndar inte fram. Jag vill hinna stänga en dörr innan jag öppnar en annan. Både för att hantera situationerna på ett bra sätt, men också för att hinna reflektera över mig själv och mina tankar.
Företag:
På semestern har jag hunnit leka lite med min nya hemsida. Annars har det mest handlar om tankar som legat och grott. Jag försöker långsamt att koppla ihop det jag gör nu med min framtid, och hitta en så enkel väg som möjligt fram. Jag har startat igång en mastermind-grupp för att få hjälp och stöd i företagandet med likasinnade, och jag samlar tankar och ideér i en bok för att spara och inte göra på direkten. Jag har känt ny energi för att starta igång saker, men samtidigt saknar jag en plats att vara på vilket gör att allting stannar upp och stannar till. Jag låter det vara så. Tänker att jag är där jag ska vara, och att min tid kommer, när det är dags.
Jobb:
Jobbet rullar på. Väntar på en utbildning i November som jag ser fram emot. Annars handlar allt om att bli färdigcertifierad och det känns tungt att det inte går att ske i min egen fart, att jag måste vänta in både handledare och klienter. Men jag andas och försöker lära mig av det. Precis som i företaget, låta saker ske när det sker. Det finns saker jag inte kan påverka och mitt jobb är sådant. Jag gör min del, resten får sköta sig själv.
Utbildning:
Höstterminen och har kommit igång och jag räknar ner tiden. Ser fram emot det sista året som kommer att handla om att få handledning. Jag har stressläst massa böcker i sommar och gjort bokrecensioner som i efterhand visade sig vara onödiga. Så typsikt mig att försöka vara effektiv, slutar alltid upp med att jag har gjort mer än vad jag behöver. Jag ska försöka lära mig av den läxan och tackar för att resten av hösten åtminstone kommer att gå i ett lite lugnare tempo vad gäller läxor. Och det känns skönt. Jag kan då läsa litteraturen för min egenskull, samla på mig det JAG tycker är viktigt, och inte samla på tankar för att visa upp för någon annan.
Personligt:
Semestern gav mig som vanligt ångest men den försvann snabbt när jag hittade mina vanor igen. Jag har fortsatt jobba med mig själv. Känna igen kognitiva scheman och försöker att göra annorlunda än vad jag vanligtvis gör. Jag ifrågasätter mina grundantaganden och försöker att vara snäll mot mig själv. Jag tar tag i saker jag vill ska vara annorlunda och jobbar aktivt med att styra mitt liv åt den riktningen jag vill att den ska luta. Jag är så glad att jag har en fantastiskt person att bolla allt detta med. Att naket och öppet kunna presentera sina innersta rädslor och få speglat sig själv i någons annans blick. Det ger mig mer än vad jag någonsin har fått och det får mig att våga mer och fortsätta kämpa för förändring.
Inför september:
Jag har fortfarande problem med min kropp. En värkande ländrygg och nacke vilket ger spänningshuvudvärk. Jag yogar regelbundet och har bokat tid hos sjukgymnast (som inte är förrän i Oktober). Därför vill jag fortsätta ta hand om min kropp. När den inte fungerar känner man att inget annat är viktigt. Det är svårt att veta vad som är bra och viktigt för den, om man ska kämpa emot smärtan eller låta den vara. Så september skall jag fortsätta att försöka lyssna på min kropp och ta hand om mig själv. Både utifrån och in, och inifrån och ut.