Blogg


Bakom kulisserna

Datormålning

Datormålning

Datormålning

Datormålning

Sista semesterdagen idag, i morgon är det tillbaka till verkligheten igen. Trots att jag inte är helnöjd med semestern och solens frånvaro så känns det kul att få komma tillbaka. Träffa arbetskamrater och klienter. Och fortfarande är det ju en del av sommaren kvar [wp-svg-icons icon=”brightness-medium” wrap=”i”]

Under semestern har jag förutom att läst ut ett antal böcker, transkriberat en intervju också jobbat med att bygga ett tolvstegprogram mot ångestproblematik. I ett tidigare inlägg berättade jag att jag fundera på att starta en ångestgrupp i min stad. Det var otroligt många som var intresserade men som bodde på olika orter och därför (försöker) jag nu bygga en gratis webbkurs som visar hur man skulle kunna jobba i stegen. Detta för att man skall kunna starta grupper i olika orter. Så inom någon månade eller två hoppas jag kunna visa er detta [wp-svg-icons icon=”smiley” wrap=”i”]

Jag jobbar också med hemsidan och försöker få in något enkelt biljettsystem för föreläsningarna som ska hållas i höst. Det är liksom så mycket arbete bakom föreläsningarna som folk inte tänker på. Biljetter som ska skickas, deltagarlista som ska skivas ut och det skall hållas koll på vilka som betalt. Så innan jag planerar en enda föreläsning till vill jag kunna ha ordning på detta, pust [wp-svg-icons icon=”wondering” wrap=”i”]

Jag håller också på med vernissaget som ska hållas den 12/9. Igår hittade jag appar där man kunde måla direkt i ipaden så där blev jag sittande ett tag. Funderar nu på att skaffa en penna för att kunna måla mer precisionsinriktat. Då slipper man ju alla teckningar som blir liggande i alla fall [wp-svg-icons icon=”thumbs-up” wrap=”i”]

Hoppas ni får en fortsatt fin sommar allihop!


Ensamheten bor i mig

ensamhet

Ensamheten bor i mig, så jag kan den aldrig fly.

Den står alltid vid min sida, fast att dagen förvandlas till ny.

Möter jag en vän, så vet jag att det alltid är på lån.

För kommer du för nära, springer jag där ifrån.

Fast att jag egentligen inte vill, knuffar jag dig bort.

Men jag uppskattar din närvaro, trots att den är kort.

Jag liksom fastnar och kvävs av vänskapensband.

Och fast att jag skulle behöva vågar jag inte räcka ut min hand.

Jag drar mig undan, men önskar att du hittade min gömma.

För känslan av nära vänskap kan jag ändå inte glömma.

Jag trånar och längtar efter att få ha någon nära.

Samtidigt som jag är livrädd för att dig förtära.

Min ensamhets törst blir inte släckt utav dig.

Den vill ha mer och forsätter slita och dra, inuti mig.

Jag tror inte du vet om det, men jag är ledsen för att våra stunder bli så korta.

Det är svårt när du är nära, men tyngre när du är borta.

Min kropp somnar in, förvandlar sig till bly.

För ensamheten bor i mig, låter mig aldrig fly.


Vad en person med ADHD inte vill höra:

Tänk på att dina ord gör ont

  • ALLA har ADHD
  • Ja, alla har vi ju någon bokstavskombination
  • Jag skulle också behöva lite ADHD ibland
  • På min tid fanns det inget som hette ADHD
  • Jag har också ADHD, fast odiagnosticerad
  • Ja, jag tycker också att det är svårt att koncentrera mig
  • Ja, det är ju nya modeflugan
  • Det är ingen riktigt diagnos
  • Du kan ju inte ha ADHD, du som är så lugn och smart

Att vara anhörig till någon med GAD

Jag skulle önska att jag tillsammans med min diagnos fick information om diagnosen att dela med mig av till mina anhöriga. För det är ju inte bara jag som kan ha svårt för att förstå mig själv, utan också min omgivning. I många lägen kanske man inte hittar roten till sin ångest och har därför svårt att göra sig förstådd eller förklara för sin omgivning hur- eller varför man mår som man gör. Så därför skrev jag ihop denna information till anhöriga när det gäller GAD, informationen jag önskar jag själv hade fått.

Hur det är att leva med GAD


Därför får du sommarångest

Härligt med sommar och semester, eller tycker du som många andra att semester tiden skapar mer ångest? Ibland kan man själv ha svårt för att förstå varför man mår dåligt när man skall må som bäst, men det kan finnas flera olika orsaker. Om du hittar din anledning till att ångestnivån stiger kanske du lättare kan få ditt liv i balans igen. Vanliga orsaker kan tex vara:

  • att du känner dig ostimulerad, (saknar arbetets stimulans).
  • att du gått i från dina rutiner, (sov, mat eller träningsvanor).
  • dricker för mycket alkohol, (alkohol kan vara upphov till ångest).
  • jämför dig med andra, (du kanske kollar på andras kroppar, solbrännor eller semesterliv).
  • saknar den sociala samvaron du har på jobbet, (du träffar arbetskamrater varje dag och kanske känner dig mer ensam).
  • för höga krav, (trädgård som ska skötas, hus som ska målas och barn som ska aktiveras).
  • vill ha en ”perfekt” semester, (solen visar sig inte, barnen bråkar och du får inte den sovmorgon som du önskar).
  • krav på att vara social, (semestra med andra, äta ute, tillbringa tiden utan för ditt hem).

Även om du vet vart problemet ligger kan det fortfarande vara svårt för dig att hitta den där balansen då ditt liv ofta också styrs av andra, så som tex barn, sambo och vänner. Det finns krav på saker du ska göra, orka och vara med på. Men försök att förklara för din omgivning hur du mår, och få till stunder där du bara kan vara för dig själv.

Jag vill också att du lär dig (och din omgivning) att det är skillnad på vad du vill- och på vad du behöver. För dina barns skull så kanske du ”vill” åka till Liseberg, men det kanske inte är vad din kropp/psyke behöver. Den kanske hellre skulle vila. Det du tänker att du vill, kanske inte alltid är dina tankar, utan din familjs.

Vill du med på utflykten, till stranden, på festen? Lyssna på din kropp och på vad den säger till dig, istället för rösten som ropar högst.


Lexikon-för att du ska förstå mig bättre

För att du ska förstå

När jag mår som sämst har jag svårt att finna ord för vad det är jag känner, oftast vet jag inte ens själv. Utan det är först efteråt jag kan se sambanden eller sätta ord på det som egentligen pågått inom mig. Tyvärr finns det heller inga ord som beskriver mitt mående. Utan de ord jag använder är även de som finns i ditt register, som du anser dig känna till, och därför kan du ibland inte förstå mitt beteende. Men för mig har orden en helt annan innebörd.

Trött- När jag säger att jag är trött, då menar jag verkligen TRÖTT. Inte sömnig, utan TRÖTT. Jag är så trött att jag inte kan sortera alla intryck, att jag varken ser eller hör klart, allt framför mig blir en dimma och jag är rädd för att ta ett endaste steg till för att jag riskerar att falla ihop.

Ångest- När jag säger att jag har ångest så menar jag inte den lilla molande känslan som far runt i kroppen för den känner jag knappt längre. Det är min vardag. När jag har ångest så pratar jag om den stora ångesten som omfamnar hela mig och lägger sig som en extra tungt lager på min hud. En hinna av tung, kall stål. Jag får svårt att andas, tänka klart och vill bara krypa upp i ett hörn och gråta.

Inte mår bra-När jag säger att jag inte mår bra så pratar jag i stort sett aldrig om huvudvärk eller illamående. Om jag har en fysisk krämpa kan jag lätt tala om för dig var och utav vilket omfång. När jag säger att jag inte mår bra så känner jag i min kropp att den stora tunga vågen av ångest är på väg mot mig, och jag vet oftast själv inte varför. Febertermometern visar aldrig någonting trots att mitt blod kokar.

Egentid- När jag säger att jag behöver egentid menar jag inte att jag vill ut med mina vänner, festa eller på annat sätt roa mig. Det enda jag ber om är en tyst stund för mig själv. Så att jag kan sortera mina tankar.

Vila- Vila innebär inte sova för mig. Jag vill bara minska mina intryck. Både vad gäller syn och hörsel. Jag behöver en paus från min omgivning.

Och kom ihåg att när jag ber om att få vara ensam, så är det aldrig för att komma ifrån dig utan endast för att komma ikapp mig själv.


Du undrar, men frågar ej….

Fråga -jag svarar....

Jag kan se det i dina ögon, rädslan. Jag vet inte om du är rädd för mig eller dig själv. Du behandlar mig som om jag vore av porslin, tilltalar mig med en sammetslen röst. Som om du vore rädd för att jag skulle gå sönder, spricka när som helst. Ibland undviker du min blick, vågar liksom inte titta mig för djupt in i ögonen, som om du vore rädd för vad du skulle kunna hitta.

Du vet det inte, men egentligen är det tvärtom. Jag är inte ömtålig, för jag har en hud av pansarstål. Jag tål mer smällar än de flesta eftersom jag ständigt bär upp ett försvar. I mina ögon finns inga hemligheter. Men kanske är det inte mina ögon du är rädd för, utan för vad jag skulle kunna hitta i dina? Jag kan lukta mig till din rädsla och ser din svajande blick. Din tystnad är ett bevis för din okunskap.

Du går som katten kring het gröt med ett ständigt vakande öga, som att du  är beredd på att jag ska falla ihop, bryta samman. Du tror att jag är skör, kanske för att jag gör dig det? Sanningen är att det inte finns en tyngd jag inte kan bära, inga bekymmer jag inte klarar av. Jag sitter lugnt kvar här och väntar, medan du smyger utanför.

Jag känner av dina frågor, fast att du inte ställt dem.


Jag önskar

Jag önskar...

  • att folk ska få hjälp innan de går sönder
  • att alla människor ska bli lyssnade på
  • fred på jorden
  • att världens sjukdomar utplånas
  • att olyckor blir inställda
  • att hat och ondska förvandlas till luft
  • att ingen någonsin ska behöva känna sig ensam
  • att döden inte fanns
  • att alla liv var förprogrammerade lyckliga
  • att ångest var ett tomt ord utan innehåll som ingen kände till
  • att du kom tillbaka till mig [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]

Vernissage, portfolio och hemmaspa

Igår gjorde vi återigen om här hemma. Då var det badrummets tur. In med dusch och ut med badkaret. Jag är ju en sån där person som har lite svårt för att göra mig av med saker, även om jag inte kommer att använda dem, så som tex ett badkar. Mannen försökte övertala mig till försäljning men jag sa blankt nej. Istället åkte badkaret ut på verandan och ska agera pool denna sommaren (om värmen kommer).

Igår lyste i alla fall solen. Jag jagar fortfarande sommar och semester känslan fastän att jag bara har en vecka kvar. Jag passade därför på att gå ut i trädgården och plockade sedan med mig  en bukett med blommor in. Resten av dagen ägnade jag mig åt att måla. Det börjar bli en hel del teckningar här nu som jag inte vet vart jag ska göra av. Jag har samlat lite i en portfolio här, kommer även att ha ett vernissage i Vänersborgs bibliotek den 12/9 (mer info här), bilderna som blir över kommer att förmodligen att hamna i webbshopen, så håll utkik!


Somna -min upplevelse av kedjetäcket

Som jag berättade för någon månad sedan var företaget somna här och spelade in en video med mig där jag berättade min upplevelse med kedjetäcket. Dessa reklamfilmer är gjorda för att sändas i Japan. Delar med mig av några av filmerna.

[embedyt]http://www.youtube.com/watch?v=7F1vMBI71Rs[/embedyt]

 

[embedyt]http://www.youtube.com/watch?v=oAdsEngDzU4[/embedyt]