Hej 2018!
Verkligen en annorlunda start på året om jag får säga det själv, men jag är ändock så himla tacksam. Den här ledigheten blev verkligen inte som jag tänkt mig men jag känner mig ändå lugn i det och tänker att det på något sätt kanske ändå var vad jag behövde. Vårt hem har förvandlats till sjukstuga och vi har knappt visat oss utanför dörren mer än för att gå ut med hunden vilket tillfaller den som för stunden är friskast av oss.
I vanliga fall skulle jag nog blivit förbannad på energilösheten och oeffiktiviteten. Tänk hur mycket jag skulle kunna ha fått gjort under denna lediga vecka i vanliga fall! Men nu rycker jag bara på axlarna och skjuter det en vecka framför mig.
Jag tror vi alla längtar tillbaka till vardagen. Men eftersom den dyker upp tids nog försöker jag njuta av febriga kroppar och vitt bröd. Att få vara nära varandra utan måsten och krav.
Vi börjar året med en mjukstart, en känsla av tacksamhet och uppskattning. Mitt i mellan febertermometrar och spyhinkar känner jag mig ändå så himla tacksam och nöjd, för jag vet att det kommer att gå över, det kommer att ta slut. Vad gör 2 sjuka veckor om jag kan få 50 friska?
Med den känslan startar jag det nya året, 2018 välkommen!
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar